SPT 19.10.2020 20:49

Medborgarinitiativet Egen vilja 2020 samlade på söndagen 50 000 namn, vilket innebär att riksdagen nu kommer att ta ställning till huruvida lagen om avbrytande av havandeskap bör förnyas.

Bakom initiativet står flera organisationer, bland annat Svenska Kvinnoförbundet. Förbundsordförande Anita Westerholm är inte förvånad över att så många finländare på enbart drygt tre veckor valt att skriva under initiativet.

— Det är ett tydligt tecken på hur föråldrad lagen är, och hur viktigt det är att det nu blir en förändring. Och en förändring vågar jag tro på, säger Westerholm.

— Jag vågar tro eftersom det inte handlar om något radikalt, utan om att äntligen välkomna lagen till 2020-talet.

Tre centrala ändringar behövs

Medborgarinitiativet efterlyser tre grundläggande ändringar i den 50 år gamla lagen.

Den första är att alla kvinnor ska ha rätt till fri abort fram till vecka 12 av graviditeten. I dagsläget behöver kvinnor uppge exempelvis en ekonomisk eller en social orsak för att få abort.

— En kvinnas egen vilja att avbryta en graviditet ska räcka som skäl, säger Westerholm.

Den andra förändringen är att kravet på två läkarutlåtanden försvinner. Systemet kräver enligt initiativet onödigt mycket tid och resurser och kan upplevas förnedrande av de berörda kvinnorna.

Som tredje förnyelse krävs att kravet på att samtliga aborter ska utföras inom den specialiserade sjukvården slopas.

— Omkring 95 procent av aborterna i dag genomförs medicinskt och inte kirurgiskt. Kravet på att en abort måste genomföras inom den specialiserade sjukvården är slöseri med resurser, då en medicinsk abort lika väl kunde genomföras vid en kompetent hälsovårdsenhet, säger Westerholm.

Utöver de tre grundläggande ändringarna ser hon att det finns stor orsak att uppdatera språket i lagen.

— Uttryck som ”rubbad själsverksamhet” hör inte längre hemma i lagstiftningen 2020.

Finlands lag bland de strängaste

Även Institutet för hälsa och välfärd (THL) har haft sin roll i att arbeta fram initiativet. Forskningsprofessor Mika Gissler säger att institutet blev tillfrågat, men beslutade slutligen att som myndighet inte agera som en av initiativtagarna bland de övriga organisationerna.

— Vi kom till slutsatsen att våra anställda själva kan skriva under om de så vill. Som myndighet har vi inte gått med, utan har i stället försett organisationer med den kunskap vi har, säger han.

Ämnet är ändå inte främmande för institutet.

— Vi har fört diskussioner om frågan med Social- och hälsovårdsministeriet, men de har då ansett att den nuvarande lagen fungerar bra och att det inte finns behov av att förnya den. Dessutom har den politiska viljan saknats.

Också Gissler är av åsikten att anmärkningsvärda brister finns i den nuvarande lagen.

— I nuläget har läkaren en roll som portvakt och lagen respekterar inte kvinnans självbestämmanderätt. Dessutom är den onödigt byråkratisk med allt pappersarbete som de olika kraven skapar.

En blick ut i Europa bekräftar enligt honom att Finland är efter sin tid.

— Det är i princip endast Polen och Malta som har striktare lagstiftning om aborter. Största delen av de europeiska länderna har fria aborter fram till veckorna 12-14.

Räsänen förespråkar i stället mer stöd

Trots initiativets popularitet finns även röster som talar emot förnyelsen. En av dem är Kristdemokraternas riksdagsgrupps ordförande Päivi Räsänen.

Räsänen säger att det inte enbart är en patient som söker sig till läkare då en abort är aktuell.

— Som läkare anser jag att ett människoliv börjar i samband med befruktningen. Har initiativtagarna alls tänkt på barnets rättigheter?

Räsänen säger att förändringen enligt initiativets önskan skulle leda till att läkarna förlorar all sin prövningsrätt. I stället för att slopa de nuvarande kraven anser hon att Finland bör satsa mer på att mångsidigt stödja väntande kvinnor.

— Dessutom anser jag att vi bör bygga ett bättre nätverk för att genomföra adoptioner i Finland.

Sofia Westerholm/SPT

SPT

Dela artikeln