Över 3 000 lantbrukare har sökt hjälp via stödprojekt – ”Vi kommer till gården och ser dem som människor”
Det finns ett behov för bönder att prata om allt från ork till arbetsbörda och företagsekonomi.
Det vet Susann Rabb i Korsholm som arbetar med LPA:s projekt Ta hand om bonden som nyligen beviljats finansiering fram till 2024 i regeringens budgetförslag.
Rabb jobbar med projektet i hela Svenskfinland, Åland inräknat. Sedan projektet startade 2017 har projektarbetarna besökt cirka 3 100 lantbruksföretagare på cirka 2 100 gårdar.
— Då jag började år 2017 undrade jag om jag kommer att ha något att göra. De orden fick jag äta upp. Det som förstås påverkar arbetsmängden är att jag jobbar i hela Svenskfinland. Det är ett stort område med väldigt aktiva bönder, säger hon.
Rabb har själv studerat till agrolog vid dåvarande Yrkeshögskolan Sydväst i Åbo och besöker regelbundet åboländska gårdar.
Kontakten till en lantbrukare måste alltid initieras av lantbrukaren själv. Efter det besöker Rabb eller någon av hennes medarbetare gården.
Det är där det viktiga första steget inleds: att lyssna.
— Vi kommer till gården och ser bönderna som människor. Vi ställer frågor och tillsammans kartlägger vi vilka behov de har. Det handlar inte om att vi rekommendera något direkt utan om att diskutera och ställa frågor.
Att bli sedd och hörd har fått fin feedback av bönderna, enligt Rabb.
Efter det funderar man tillsammans vilka trådar som ska dras i.
Om bonden vill så kan allt från psykologstöd till ekonomisk rådgivning kopplas in — det finns flera organisationer som erbjuder hjälp.
Arkiv/Linnea de la Chapelle”Pressade produktionspriser ökar också på bördan som bönderna känner”
Bristande ork och motivation är orsaker till att bönder tar kontakt med projektet.
— Kåren blir bara mindre och mindre, säger Rabb.
Bönder upplever också ofta att alla bördor skyfflas på dem, enligt henne.
Samhällsdebatten handlar mycket om klimatet i dag och hur bland annat jordbruk och djurhushållning påverkar naturen och havet.
— Att känna sig utpekad i samhällsdebatten gör att ens motivation minskar. Pressade produktionspriser ökar också på bördan som bönderna känner, säger Rabb.
Hon skulle själv gärna se att man diskuterade hur vårt land skulle vara utan bönderna.
— De tar hand om skärgården, holmarna och öarna. Dessutom kommer maten inte till butikshyllan av sig själv. Bönderna ska ju inte behöva gå på knäna för produktionens skull.
En utmaning för Ta hand om bonden är ändå att nå dem som behöver hjälp.
— Ofta är det ett stort steg att ta då man ska söka hjälp, även om man känner att det borde ske en förändring, säger Rabb.
Förutom Rabb har också Lauri Poso Egentliga Finland som arbetsområde. Poso betjänar finskspråkiga.
Ta hand om bonden
Projekt som drivs av LPA, lantbruksföretagarnas och stipendiaternas pensionsanstalt.
Inleddes 2017. Beviljades nyligen finansiering på två miljoner euro fram till 2024 i regeringens budgetproposition (som ännu ska godkännas av riksdagen).
Via Ta hand om bonden får man hjälp av en projektarbetare som besöker ens gård (eller via samtal på distans). Projektarbetaren kan vid behov besöka gården flera gånger.
15 personer arbetar med projektet.
Åren 2017-2022 har projektarbetarna bemött cirka 3 100 lantbruksföretagare på cirka 2 100 gårdar.
Via projektarbetarna kan man ansöka om en köptjänstförbindelse värd 500 euro som kan användas för arbetshandledning och terapitjänster. Det kan vara individuell terapi, familjeterapi, skuldrådgivning, med mera.
I hela landet under åren 2017–2022 har det beviljats över 3 700 köptjänstförbindelser
I Egentliga Finland under åren 2017–2022 har det beviljats hittills 369 köptjänstförbindelser.
Den 17 november ordnar LPA en må bra-dag på Svartå slott för Nylands och Åbolands bönder.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.