Över 100 holkar i skärgården och nätverk för skarvskit resultatet av ”snabba miljöförsök”
Över 100 nya fågelholkar för knipa och storskrake i Åbolands skärgård.
Det är ett av de konkreta resultaten av fyra så kallade snabba försök som Åbo stads Östersjöutmaning ordnat under vintern.
I höstas fick vem som helst skicka in förslag till snabba försök för att testa egna åtgärder för att främja naturens mångfald.
I december valde Åbo stad ut fyra försök som fick bidrag, och nu – bara tre månader senare – summeras resultaten.
Hur går det i holkarna?
Arkipelagiasällskapet har i sitt holkprojekt samarbetat med föreningar och frivilliga i skärgården.
Holkar har hängts upp i Houtskär, Korpo, Iniö och Vänö, berättar Tove Holm vid Åbo stads Östersjöutmaning.
– På 50-talet hängde man upp holkar och tog sedan tillvara några av äggen för att få protein. I dag köper vi hönsägg i butiken, och en del fågelarter har svårt att hitta häckningsplatser. Det här är ett lätt och konkret sätt att hjälpa fåglarna, säger Holm om de drygt 100 holkarna.
Hon konstaterar man nu placerat holkar på endast några av skärgårdens tusentals öar, men att Arkipelagiasällskapet hittat en modell för fortsatt samarbete.
Hur det går i holkarna, och om knipor och storskrakar flyttar in i dem, ska följas upp.
– Varje holk har någon som hängt upp den, och som åtagit sig att hålla koll på den, säger Holm.
Skarvskit för jordbruket
I ett annat av de snabba försöken har Mikko Jokinen, med sitt konsultföretag Innoeco, undersökt möjligheten att återvinna skarvskit som gödsel i jordbruket.
Man har samlat in spillning vid skarvkolonin på Äijänkari utanför Åbo, där nästan tvåtusen par häckar.
– Att ta tillvara spillningen är ett sätt att få bort fosforn från havsmiljön. Skarvarna äter fisk som innehåller fosfor, och ett års avföring från Äijäkaris skarvkoloni innehåller cirka 700 kilogram av ämnet, berättar Holm.
Om man betänker att det finns omkring 25 000 skarvpar i landet så kunde det vara ekonomiskt lönsamt att återanvända fosforn i jordbruket.
– Jokinen har samarbetat med forskare och med industrin. Resultatet av det korta, snabba försöket är att det nu skapats ett samarbetsnätverk, säger Holm.
Arkiv/Jan-Ole EdbergElever idéade fram målsättningar
I det tredje försöket har konsultbyrån Sitowise tagit hjälp av gymnasieelever för att spåna fram målsättningar för att främja naturens mångfald. Tanken är nu att Åbo och S:t Karins ska förbinda sig till ett sådant mål per stad.
– Bakgrunden är att det visat sig att väldigt få kommuner har fastslagna målsättningar uttryckligen för naturens mångfald, förklarar Holm.
Det fjärde snabba försöket har gjorts av Skärgårdshavets naturskola. De har tagit fram ett utkast till ett brädspel, Junior Rangers. Förhoppningen är att spelet ska komma ut på marknaden.
– I spelet ska man röra sig miljövänligt i skärgården. Skärgårdshavets naturskola ordnar även många lägerskolor, och målet är att en version av spelet också ska kunna spelas ute i naturen, säger Holm.
Ny ansökningsrunda snart
Tove Holm säger att en ny ansökningsrunda för snabba försök kommer att utlysas senast i maj. Då ska temat vara hållbart producerad mat i Skärgårdshavet.
Östersjöutmaningen startades av Åbo och Helsingfors år 2007. Satsningen består dels av de två städernas miljömål, drygt 100 stycken per stad, dels av ett internationellt nätverk med fokus på vattenskydd. Närverket har nu över 300 medlemmar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.