Över 100 demonstrerade för Karinahemmet på gågatan — "Alla är värda en human död"


Pirkko Ontujeff och Merja Rukajärvi är båda sjukskötare. Foto: Emma Strömberg
Klockan 16 på måndagen hade över 100 människor samlats på gågatan utanför Universitetsgatan 27a. I byggnaden håller stadsstyrelsen sitt möte där Karinahemmets öde diskuteras.
Merja Rukajärvi och Pirkko Ontujeff har kommit till gågatan för att de vill se att hospicehemmet Karinahemmet öppnar igen så snabbt som möjligt. Rukajärvi beskyller Samlingspartiet för att motarbeta att hemmet skulle kunna öppna igen.
– Kaskenlinna sjukhus ersätter inte Karinahemmet som är ett hem och en mänsklig plats, säger Rukajärvi.
Det finns en palliativ enhet på Kaskenlinna sjukhus i Åbo och en synpunkt har varit att Karinahemmet inte behövs eftersom staden redan har en enhet för vård i livets slutskede.
Hon har personlig erfarenhet av Karinahemmet efter att tre närstående har spenderat den sista tiden i sina liv där, bland annat hennes son, och hon har bara gott att säga om platsen och vården där.
Läs också: Karinahemmet kan räddas! Enhällig stadsstyrelse beslöt att förhandla med Karinahemmets ägare om att hyra hospicehemmet

Anne-Maj Sundqvist-Saarinen, Irene Luisko och Marja-Leena Virkki hoppas på positivt beslut om Karinahemmet. Foto: Emma Strömberg
Anne-Maj Sundqvist-Saarinen, Annina Niiranen, Irene Loisko och Marja-Leena Virkki har kommit till demonstrationen tillsammans. De har också positiva erfarenheter av vården på Karinahemmet och betonar att en sjukhusmiljö som den palliativa enheten på Kaskenlinna sjukhus inte kan ersätta ett hem.
Irene Loisko har en vän som flyttades från Karinahemmet till Kaskenlinna sjukhus när Karinahemmet stängde den 30 juni.
– Det var hemskt, säger hon och rösten brister.
– Det finns inte tillräckligt med personal där för att ge det mänskliga stöd som patienterna behöver. En person som är cancersjuk och orolig behöver lika mycket någon att prata med som de rätta medicinerna. På Kaskenlinna har vårdarna inte tid för den mänskliga biten, säger Loisko.
Marja-Leena Virkki berättar att henne son insjuknade i cancer och spenderade den sista tiden i sitt liv på Karinahemmet och hon är väldigt nöjd med vården.
Loisko lyfter fram att på Karinahemmet ger man också stöd för anhöriga. Sundqvist-Saarinen som själv har insjuknat i cancer säger att ofta behöver anhöriga nästan mera stöd än den som själv insjuknat.

Maria Moberg och Eija Isaksson tänder ljus för en mänsklig vård i slutet av livet. Foto: Emma Strömberg
Maria Moberg och Eija Isaksson har ingen personlig koppling till Karinahemmet.
– Vi är här för vår egen skull. Man kanske själv är i behov av vård i framtiden, säger Moberg.
– Vi har bara ett liv och bör få lämna det på ett mänskligt sätt, säger Isaksson.
DETTA HAR HÄNT
Den 26 april beslöt förvaltningsrådet för Sydvästra Finlands stiftelse för hospicevård att Karinahemmet stängs. Orsaken var att stiftelsens pengar är slut.
Beslutet togs emot med bestörtning bland anhöriga och personal. I ÅU den 7 maj och på ÅU.fi 6.5. beskrev Hanna Hermansson i Pargas beslutet som obegripligt. Hennes far vårdades sin sista tid på Karinahemmet.
En namninsamling för att bevara hemmet startades. Den 17 juni lämnades en lista med över 4 000 underskrifter till stadsfullmäktiges ordförande Elina Rantanen (Gröna)
12.6. beslöt social- och hälsovårdsnämnden med rösterna 8-4 att Åbo stad omedelbart inleder förhandlingar med Sydvästra Finlands stiftelse för hospicevård om att staden hyr Karinahemmet och att personalen övergår i stadens tjänst senast den första januari 2020.
Läs alla artiklar om Karinahemmet här.
KARINAHEMMET
Grundat år 1994.
Verkar vid havsstranden på Seitskärsgatan på Hirvensalo.
Ger vård i livets slutskede.
Erbjuder dygnet runt-vård i hemlik miljö.
Har 15 patientplatser men är dimensionerat för 20.
14 fastanställda vårdare (9 sjukskötare, 5 närvårdare), tillgång dygnet runt till hemmets egna läkare.
Drivs av Sydvästra Finlands stiftelse för hospicevård.
Verksamheten finansieras förutom via vårdverksamheten också med hjälp av donationer och testamenten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.