Över 100 000 har vårdats på nya Fyrsjukhuset hittills i år – de svenskspråkiga vårdarna möter många ålänningar
Det är snart ett år sedan Fyrsjukhuset i Åbo öppnade. Det åtta våningar höga huset är byggt ovanpå Helsingforsgatan i Kuppis och innehåller 16 operationssalar, 16 förlossningsrum, 160 patientplatser och 38 intensivvårdsplatser.
LÄS OCKSÅ
Hit flyttar förlossningarna och barnavdelningen – På Fyrsjukhuset får familjen vara tillsammans
Hittills har 90 000 patienter besökt en mottagning. 10 000 har stannat på en avdelning för vård, 9 000 har genomgått en operation och det har skett cirka 4 000 förlossningar här.
7–8 procent av Fyrsjukhusets patienter kommer från Åland, Österbotten och Satakunta. Det kommer flera åländska patienter hit jämfört med de andra regionerna. Patienter som behöver någonstans att bo kan ta in på exempelvis patienthotellet i Kuppis – ålänningar har också möjlighet att bo i en lägenhet som ägs av en stiftelse.
– Åland skickar flera patienter hit än de andra regionerna eftersom de inte har möjlighet till krävande kirurgi i Mariehamn, säger ÅUCS t.f. sjukhusdirektör Sirkku Jyrkkiö.
– Jag har själv arbetat som konsult på Åland och utfört enklare operationer där. I mera komplicerade fall kan patienten välja mellan Åbo, Helsingfors eller Stockholm. Det är lätt att välja Åbo. Eftervård kan ordnas här eller i Vasa, Björneborg och Mariehamn. Eftervård behövs till exempel efter cancer- eller endometriosoperationer, säger barnkirurgen Olli Pajulo.
Hittills i år har 82 patienter från Åland opererats på Fyrsjukhuset.
Fyrsjukhuset har ingen statistik över hur många patienter som skickas från Åland med läkarhelikopter för akut vård eller förlossning.
Många vårdingrepp planeras också på förhand, till exempel cancer- eller käkoperationer, och då är det flyg eller färja som gäller.
Annina SuominenSvenska fanan vajar högt
För svenskspråkiga patienter är det förstås viktigt att man får vård på sitt eget modersmål. Personalen försöker hålla fanan högt på Fyrsjukhuset.
– Det finns någon som talar svenska på varje avdelning, säger Jyrkkiö.
– Vi jobbar alltid med att alla ska kunna tala svenska i operationssalarna. På intensiven försöker vi alltid ha en person som kan flytande svenska på grund av att man måste prata mycket med anhöriga där, säger avdelningsöverläkare för operationsavdelningen Markku Taittonen.
– Vi har fem barnläkare som är svenskspråkiga av cirka hundra som arbetar här. Vi har ett test för de anställda, där jag intervjuar en läkare som ska berätta om en sjukdom på samma sätt som de skulle ha berättat om den för familjen, ett barn eller en tonåring. Om man klarar det så får man ett klistermärke på sin namnskylt. Det är inte för att man får några euro extra i månaden – den som har klistermärket förbinder sig till att använda svenskan då det behövs. Cirka trettio barnläkare har gjort testet men i praktiken kan alla prata lite svenska, säger barnläkaren Kjell Helenius.
Anestesiläkare Linda Helenius konstaterar att det viktiga är att man alltid försöker tala svenska.
Annina SuominenByggnaden, som är en del av Åbo universitetscentralsjukhus ÅUCS, började planeras år 2012. Här vårdas barn och unga, personer med gynekologiska sjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar samt mun- och käksjukdomar. Här finns också förlossnings- och prematuravdelning samt stödtjänster inom sjukvården såsom klinisk neurofysiologi, bilddiagnostik, laboratorium och instrumentvård.
Personalen hade en stor roll då sjukhuset planerades och enheterna är placerade så att samarbetet mellan dem ska fungera så smidigt som möjligt.
– Föräldrarna ska alltid ha möjligt att stanna här tillsammans med sitt barn. Vi har många patienter som behöver långtidsvård och jag tror att miljön hjälper dem att känna sig välkomna och trivas, säger Jyrkkiö.
Sjukhusets lokaler, inredning och konstverk har imponerat på besökarna och patienterna.
Annina SuominenKaroliina Juusti från Littois i S:t Karins sitter i ett av rummen på förlossningsavdelningen med sin 21 dagar gamla baby. Den lilla flickan föddes i 32:e graviditetsveckan och har hittills matats med sond. Barn som är födda innan vecka 37 räknas som prematurer.
– Fyrsjukhuset har varit en lugn plats där vi kunnat vara i vår egen bubbla. Sjuksköterskorna har varit mycket trevliga och kunniga, säger Juusti.
Nyfödda får ett par stickade sockor och en mössa. Fyrsjukhuset får många donationer.
Annina SuominenFem procent av barnen som föds på Fyrsjukhuset är prematurer. Totalt vårdas 4–600 prematurer på ÅUCS varje år.
Vården av prematurbarn i Finland är i huvudsak centraliserad till universitetssjukhusen. Föderskorna skickas till Åbo från Åland, Vasa och Björneborg.
På Åland går gränsen för att skickas till Åbo vid vecka 35 i graviditeten. Nyfödda som behöver intensivvård får det också på universitetssjukhusen.
Annina Suominen
Avdelningen för graviditetsuppföljning, förlossningsavdelningen och intensivavdelningen för nyfödda och prematurer finns på samma våning.
Man har satsat mycket på att babyn och mamman ska kunna vara tillsammans också om babyn behöver medicinska ingrepp.
Dessutom finns det familjerum och i förlossningsrummen finns det förutom toalett och dusch även en utfällbar säng för partnern.
– Vår övergripande idé var att minimera risken att mamman och barnet ska behöva separeras. Det finns många biologiska och psykologiska fördelar med föräldrarnas närvaro efter barnets födsel. Vi vet också att hud-mot-hudkontakt ger goda effekter. Bakterie- och virusinfektioner minskar också om prematurer vårdas i familjerum. Prematurer är annars mycket känsliga för infektioner, säger Liisa Lehtonen, avdelningsöverläkare.
Arkiv/Annina SuominenPersonalbrist råder fortfarande inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, precis som i resten av landet.
En av operationssalarna på Fyrsjukhuset är stängd. Orsaken är sjukdomsfall på grund av bland annat coronaviruset och influensa. I hela landet är personalkapaciteten i operationssalar just nu mellan tio och tjugo procent.
På Fyrsjukhuset har läget ändå varit ganska bra, också jämfört med läget i resten av landet, enligt Jyrkkiö och Pajulo.
– Det största problemet är dock att patienter som behöver eftervård men inte specialiserad vård på Fyrsjukhuset. På grund av brist på vårdplatser kan vi inte skicka dem vidare, vilket leder till att vi ibland måste avboka operationer, säger Jyrkkiö.
Det här året har också varit exceptionellt utmanande på grund av nationella arbetskonflikter, övertidsförbud och strejkhot.
Korrigerat 12.05: Knölsvan och inte stork.
Korrigerat 1.12 kl. 19.30: namnen i första bildtexten rättade.
Hej! Hoppsan, så verkar det vara. 🙂 H. Annina
Fågeln i familjerummet är väl nog en knölsvan och inte en stork 🙂