Oväder överraskar inte som förr – data om de mest extrema fenomenen är ändå bristfälliga
Arkiv/Kim Lund De senaste fem åren har antalet stormdagar på finska havsområden – det vill säga stormdagar enligt vissa specifika kriterier – legat mellan 8 och 21. Foto: Kim Lund
Sjögången var hård då Estonia förliste, men inte exceptionellt hård. Frågan är vilka oväder vi kan förvänta oss i framtiden.
– Klimatet har förändrats, det är helt klart. Hos oss stiger temperaturerna snabbare än på global nivå, säger Antti Mäkelä, gruppchef för enheten för klimatförändring och extrema väder vid Meteorologiska institutet.
Temperaturer är ändå endast en faktor, säger Mäkelä. Det är mycket annat som samverkar, säger han och nämner stormen Mauri år 1982.
Mauri var en rest av Debby, det årets starkaste tropiska cyklon på Atlanten. I Molpe i Korsnäs mättes en vindhastighet på 29 sekundmeter. Vindbyarnas styrka var 40–50 m/s.
Färre stormdagar till sjöss
Meteorologiska institutets statistik för perioden 1994–2018 tyder på att antalet stormdagar till havs har minskat något. 1994, då Estonia förliste, bokfördes 30 stormdagar. 1995 var de 38.
De senaste fem åren har antalet stormdagar – det vill säga stormdagar enligt vissa specifika kriterier – legat mellan 8 och 21.
Tekniken för att förutspå stormar har utvecklats enormt sedan Estonia förliste.
– Vi vet så mycket mer om olika fenomen för att datorerna ska göra stormmodeller, säger Mäkelä.
Det är alltid en människa som drar de sista slutsatserna, tillägger han.
– Meteorologiska institutet har en lagstadgad uppgift att varna för stormar, men vi ska inte varna bara för varnandets skull.
Data saknas om de värsta ovädren
Den stora frågan är hur ofta de mest extrema väderfenomenen förekommer i framtiden.
– Uppgifterna om stormar på lång sikt är så bristfälliga att det inte går att se trender. De starkaste stormarna är så sällsynta att data inte finns.
En sådan var augustistormen 1890. Dåtida mätningsapparatur var för outvecklad för att ge säkra resultat, men vindhastigheten har uppskattats till 30–35 sekundmeter. Gränsen för orkan går vid 32,7 sekundmeter.
Dåtida dagstidningar rapporterade om omfattande materiella skador och om hur ”havet kokade”. Antalet som drunknade i stormen har inte bekräftats.
– Oväder av katastrofala mått har säkert förekommit också tidigare. Sannolikheten för vissa stormar är kanske en på femtio år, en på tvåhundra år, säger Mäkelä.
Den stora skillnaden till hur det var förr är de utvecklade metoderna att förutspå oväder. Meteorologer ser sådant som inte kunde observeras förr.
– Stormar föds inte plötsligt, det är vår stora fördel.
Läs mer om säkerhet till sjöss och Estoniakatastrofen
Så har säkerheten förbättrats sedan Estonia förliste 1994 – det behövs också en attitydförändring bland passagerare
Sjöräddningens ledningssystem förnyas – Amorellas grundstötning 2013 gav gnistan till att tänka om
Olyckan födde många konspirationsteorier – ”Det är bara spekulationer”
Efter en lång odyssé finns det fortfarande inget beslut om Estonias bogvisir
Yträddare mötte bara tomma flytvästar
Kolla också in allt annat ÅU skrev om olyckan 2004.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.