Östersjödagens ”förfest” i Pargas överskuggades av fiskekvotssnack
Föga överraskande var det EU-kommissionens förslag gällande fiskekvoterna för nästa år som var det givna samtalsämnet i Pargas i går.
Med ministerbesök i form av idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist (SFP) var inramningen för seminariet ”Kan fiske rädda Skärgårdshavet?” högtidligt. Dessutom hade ett knappt femtiotal personer bänkat sig i salen – och många följde med direktsändningen på webben.
Men som flera av den avslutande paneldiskussionens deltagare konstaterade, var det inte så många nyheter som presenterades.
Enorma insatser krävs
Föreläsarna var ense om att det för att rädda Skärgårdshavet genom fiske – yrkesmässigt fiske – krävs enorma insatser. Och att EU-kommissionens förslag om att de facto förbjuda strömmingsfiske i mellersta Östersjön och Bottniska viken inte går igenom som sådant. Beslutet om de slutliga kvoterna fattas den 23–24 oktober.
Östersjödagen
- Östersjödagen är årligt återkommande och har lanserats av John Nurminens stiftelse.
- Målsättningen med dagen är att få oss alla att njuta av vårt unika hav, göra konkreta gärningar för havets bästa och samtidigt öka kunskaperna om havets mångskiftande natur, kultur och historia.
Konsekvenserna av nollkvoterna skulle bli långtgående – och verkningarna når längre ut än Skärgårdshavet, Östersjön och fiskenäringen.
Minister Bergqvist kom med hälsningar från regeringsprogrammet, där det bland annat utlovas lättnader för fiskeodlingsindustrin och fritidsfiskarna.
– Det ska alltid vara lockande att använda inhemsk fisk, konstaterade hon.
”Vi har löst problem förr”
Jari Hänninen som är chef för Skärgårdshavets forskningsinstitut på Själö redogjorde för det unika med Skärgårdshavet ur både historiskt och nutidsperspektiv. Enligt honom är det oerhört viktigt att man just här, i Skärgårdshavet, ser till att bibehålla fiskenäringen för att förebygga eutrofieringen.
Han påminde om att man ”räddat Skärgårdshavet” redan tidigare, men att de åtgärderna fallit i glömska då man i dag funderar på andra problem. Hänninen efterlyser en mer optimistisk syn på läget.
– De sura regnen var på tapeten under 1980-talet, men då industriernas svavelutsläpp reglerades löste vi det problemet. Samma sak är det med blyhalten i småfisken som inte längre diskuteras, eftersom man genom att ersätta bly och tungmetaller i bränsle löste problemet. Man klarade av att lösa problemen då, varför skulle man inte klara av att lösa också övergödningen?
Inga rosiga framtidsutsikter
Specialforskare Jari Setälä vid naturresursinstitutet Luke påminde om den enorma nytta som det yrkesmässiga fisket medför, men medgav också att EU-kommissionens förslag om kvoterna ställer till det.
– I de finländska vattnen finns det gott om fisk, men problemet är att kvotområdena är så vidsträckta att det sämre läget på andra håll ser ut att styra.
Livias fiskerilärare och yrkesfiskaren Lari Karlsson ondgjorde sig över att de framtidsutsikter han kan ge sina studerande inte är särskilt rosenröda.
– Då mina studerande frågar mig hur utsikterna för en yrkesfiskare ser ut i Skärgårdshavet i dag kan jag inte annat än konstatera att de är obetydliga. Jag brukar i själva verket rekommendera insjöfiske, eftersom förutsättningarna är så mycket bättre.
Några enkla lösningar på problematiken med övergödningen av Skärgårdshavet finns inte.
På en direkt fråga om man kan rädda Skärgårdshavet med hjälp av fiske konstaterar Setälä att det inte är möjligt med de föreslagna fiskekvoterna.
Fått nog av säl
Yrkesfiskaren Vesa Vihinen såg rätt krasst på nuläget. Hans fiske de senaste 5–10 åren har främst varit en hobby, eftersom lönsamheten är så låg.
– Då jag började för 35 år sedan fanns det gott om outnyttjade, bra fiskevatten som man kunde arrendera i hela Skärgårdshavet. I dag finns det bara dåliga fiskevatten som är outnyttjade. Visst kan fisket rädda Skärgårdshavet, men först måste vi bli kvitt 30 000 sälar.
Pargas Rotaryklubb donerade testutrustning
Mikael HeinrichsPargas Rotaryklubb har donerat två uppsättningar av ryggsäckar som innehåller utrustning för vattentest till Skärgårdshavets biosfärområde som använder dem i sin verksamhet som riktar sig till skolorna.
I väskorna finns bland annat utrustning för att mäta vattnets pH-värde, siktdjupet och testa för koliforma bakterier.
Naturpedagog Aija Mäkinen var på plats utanför Brankis i Pargas i går och fortsätter ta emot skolgrupper i dag i anslutning till Östersjödagen.
Mikael Heinrichs– Vi tyckte det här var ett riktigt intressant projekt och nu kan alla elever i Pargas ha nytta av dem genom biosfärområdet, säger Pargas Rotaryklubbs president Rabbe Holmberg.
Östersjödagen synligt framme i Åbo – studerande utmanar daghem och skolor att ”äta Östersjön ren”
Kaoshavet i Dalsbruk förmedlar Östersjödagens budskap – 100 av målningens 260 fartyg väntas vara klara på torsdag
Finländarna oroar sig för Östersjöns tillstånd – färsk enkät listar de största miljöhoten
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.