Jeanette Östman/SPT 24.02.2021 10:33

Det har hänt en hel del inom hållbarhet och cirkulär ekonomi under de senaste åren. Till och med under fjolåret och det här året har frågan, trots coronapandemin, avancerat.

Det säger Göran Östberg, Tomas Knuts och Rasmus Hautala, projektchefer vid de österbottniska utvecklingsbolagen, som på onsdagen lanserade en färdplan för hållbarhet och cirkulär ekonomi i Österbotten.

— Alla signaler tyder på att framtiden handlar om hållbarhet. Också regeringen signalerar att stöden kommer att riktas till projekt som främjar hållbarhet när pandemin är förbi. Klimatåtgärder är det nya normala i fråga om statliga investeringar, säger Göran Östberg, projektchef vid Vasek.

Målet med planen är att hjälpa företagare hitta hållbara lösningar för allt från inköp, produktion, kommunikation, marknadsföring, produktutveckling och avfallshantering.

— Till skillnad från andra färdplaner är den här den mest konkreta. Regeringens mål är att Finland är koldioxidneutralt 2035. Det finns 15 000 företag enbart i Österbotten så det är bråttom att få alla med på tåget, säger Östberg.

Ständigt tom soptunna

Enligt Tomas Knuts, projektchef vid Concordia, har samhället gått från linjär konsumtion till återvinning.

Det tredje steget, visionen, är en cirkulär ekonomi där man redan i designfasen planerar för att produkten aldrig ska bli avfall eller på sin höjd energiavfall om materialet inte kan återvinnas.

— Europeisk forskning visar att 80 procent av klimatavtrycket och 90 procent av tillverkningskostnaderna är resultat av beslut som fattats i designskedet, säger Knuts.

— För företag kan ett kontinuerligt och uttalat arbete med hållbarhet leda till stärkt image, riskminimering och inbesparingar. Inom den offentliga sektorn är upphandlingen ett verktyg för att främja hållbarheten.

För att arbetet ska bli långsiktigt och mer än ett par solpaneler på taket krävs, enligt Knuts, en insikt om varför klimatåtgärder behövs, vad det betyder för det egna företaget och att ledningen är genuint engagerad.

— Ett första steg kan vara att spåra vilken del av verksamheten som orsakar störst koldioxidutsläpp och att åtgärda den.

Minskar matsvinn i Närpes

Företagaren Linnea Strand driver butiken LivsVinn i Närpes sedan drygt ett år. Hela hennes affärsidé bygger på hållbarhet och samarbete.

— Jag vill minska matsvinnet i Närpesregionen. Jag köper förmånligt eller får produkter som annars hade blivit matsvinn från en lokal mataffär, lokala producenter, restauranger och grossister. Sedan säljer jag produkterna till ett förmånligt pris. De som handlar hos mig vill handla billigt eller är miljömedvetna.

Färska grönsaker av så kallad andra klass är dragplåstret. Enligt Strand går verksamheten runt ekonomiskt.

— För tillfället är hyllorna fyllda och företagen och kunderna räcker till. Genom mitt företag hjälper jag andra företag blir mer medvetna och hållbara. Alla vinner.

Enligt Strand borde företag som vill bli mer hållbara tänka igenom sina dagliga rutiner: vilka utsläpp och vilket avfall skapar man, och kan de minskas?

— Jag producerar också avfall fastän jag inte vill. Alla produkter går inte åt och matavfall sorteras inte separat i Närpes. Jag komposterar en del men hoppas bli ännu mer cirkulär i framtiden.

Vikten av kommunikation

Enligt Rasmus Hautala, projektchef vid Dynamo, är Österbotten och Finland bra på att göra saker ordentligt, men sämre på att kommunicera utåt.

— Vi måste också bli bättre på att berätta om det god arbete som redan görs. Hur många vet att biogasanläggningen vid avfallscentralen Stormossen utanför Vasa var den första sitt slag i Norden och bland de första i Europa?

Göran Östberg lyfter fram att Finland var det första landet i världen att göra upp en nationell färdplan för cirkulär ekonomi, under Sitras ledning 2016.

— Finland är en föregångare i fråga om den första färdplanen men tyvärr återvinns endast lite över 40 procent av avfallet i Finland, som antingen material eller energi. Teoretiskt kunde så gott som allt avfall återvinnas, säger Östberg.

Enligt Östberg kräver finansiärer, investerare, kunder och potentiella arbetstagare allt oftare att företagen tar ett social, ekologiskt och ekonomiskt ansvar men också att företagen kan berätta om det.

Nästa steg i processen vore att skapa ett virtuellt kompetenscenter, helst i Österbotten, som kunde erbjuda företag konkret hjälp. Vilka aktörer som skulle stå bakom centret är öppet.

— Om Österbotten och Finland ska vara konkurrenskraftigt och fungera hållbart i framtiden krävs mer kunskap och satsningar på innovationer, digitalisering, robotisering och kommunikation.

Jeanette Östman/SPT

Dela artikeln