Osannolikt med en stor rysk flyktingvåg till Finland – skulle knappast tas emot med lika stor värme som ukrainarna, säger Åboexperter
Den senaste veckan har Allegrotågen från S:t Petersburg till Helsingfors fyllts av ryssar.
De två dagliga avgångarna har varit så gott som fullbokade varje dag, bekräftar Panu Mäenpää, direktör med ansvar för medierelationer på VR.
Två fullsatta tåg om dagen innebär kring 4 600 passagerare. Cirka 70 procent av dem har varit ryssar.
De två avgångar som går från Helsingfors till S:t Petersburg har däremot varit nästan tomma, enligt Mäenpää.
Nu har dock situationen lugnat ner sig och torsdagen (10.3) var den första dagen som bokningsläget började återgå till det normala.
De flesta av de som anlänt med tågen har troligen en koppling till Finland sedan tidigare.
– Antingen känner de någon här eller så har de redan ett visum eller medborgarskap, konstaterar Ville Soimetsä, docent inom ämnet politisk historia vid Åbo universitet.
Finns det då en risk att Finland får se en stor flyktingström från Ryssland, om läget i landet förvärras efter EU:s sanktioner eller om protesterna mot kriget ökar och leder till oroligheter?
Och hur skulle en sådan flyktingström tas emot i Finland i dag?
Det är en intressant frågeställning, om än mycket hypotetisk, konstaterar Soimetsä.
Ännu har han inte sett något tecken på att det skulle komma en flyktingström till Finland.
Sanktionerna och läget i Ryssland påverkar sannolikt invånarnas livskvalitet, beroende på hur länge kriget pågår. Men för att människor ska lämna sina hem krävs mycket mer än så.
– Det krävs en stor livsförändring eller ett hot. Det är hög tröskel till att bege sig på flykt. Säkert finns det de som inte accepterar att Ryssland attackerat Ukraina och de vill kanske fly. Men i ett sådant här läge accepterar man ofta den egna statens agerande.
Ukrainarna välkomnas med värme
De ukrainare som flytt och flyr till Finland nu har till största delen mottagits med värme och öppna armar. Många har donerat allt från pengar till kläder.
Ett riktigt lika varmt mottagande tror Soimetsä inte att ryska flyktingar skulle få.
– Men jag tror också att det finns förståelse och sympati hos finländarna, säger han.
– Det som är viktigt att minnas är att det är medmänskligt att vi nu relaterar till ukrainarna då vi ser mycket bilder från landet.
Vidriga attacker mot förlossningsavdelningar och mot sjukhus samt bilder av civila som dödats gör att vi känner sympati med flyktingarna.
– Vi identifierar oss också med ukrainarna, deras utseende påminner om oss själva och de har även en liknande kultur.
Om vi däremot rör oss längre bort, kulturellt och fysiskt, blir det inte lika enkelt att relatera till flyktingar.
– Det är beklagligt. Andra flyktingar har inte alltid fått sympatier i Finland. Att Ryssland nu är en part, attackerare, i situationen, placerar också läget i en annan kategori.
Även Jukka Pesu, universitetslärare i politisk historia vid Åbo universitet, konstaterar att viljan att hjälpa förmodligen är större då det gäller flyende ukrainare, jämfört med potentiella ryska flyktingar.
– Ukraina har har fått ett nästan helt oemotsagt stöd av länderna i väst och vunnit ”informationskriget” mot Ryssland. Det här återspeglas säkert i attityden till ryska flyktingar trots att de, om de flyr, flyr från samma person eller stat som ukrainarna.
Soimetsä påpekar också att man inte diskuterat de ukrainska flyktingarna på samma sätt som man diskuterat andra flyktingar som anlänt till Finland tidigare — hur ”mycket de kostar det finska samhället” eller ”hur de påverkar den sociala tryggheten i vårt land”.
– Det är viktigt att minnas hur många ansikten den här situationen har, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.