Oroliga ukrainare i Åbo försöker få kontakt med sina anhöriga – ”Alla är stressade”
I Huiskula trädgård utanför Åbo började torsdagsmorgonen i dystra tecken för de närmare 100 ukrainare som arbetar där.
Ett par timmar tidigare hade Ryssland gått till angrepp mot deras hemland och det var svårt att koncentrera sig på arbetet med att packa blomsterlökar och tulpaner.
I stället gick telefonerna heta då man försökte få kontakt med sina nära och kära. Man försöker sända pengar och få de senaste uppdateringarna, det gäller att passa på så länge förbindelserna fungerar.
Kim LundYaryna Ashtemas mor och 18-åriga dotter bor i Bila Tserkva, cirka 100 kilometer söder om huvudstaden Kiev.
– När jag talade med dem efter klockan sex i morse hördes det bomber och mycket oljud. De var rädda och förberedde sig för att söka skydd, men nu, ett par timmar senare var det lugnare. Alla är väldigt stressade men trots det försöker man ta det lugnt och studera och arbeta som vanligt.
Situationen kan ändras från minut till minut och ryssarna kan anfalla var som helst.
Oleg Androniuk
Oleg Androniuk flyttade till Finland för fem år sedan. Nu bor han i Jäkärlä tillsammans med sin fru och två barn och jobbar för femte året på Huiskula.
Kim LundPå torsdagsmorgonen talade han i telefon med sin far i hemstaden Mrovani Kurylivitsi, cirka 500 kilometer från den ryska gränsen.
– Han hade räknat till 18 explosioner och när jag talade med honom kunde man höra artillerield i bakgrunden. Situationen är förskräcklig. En del av mina landsmän här på jobbet gråter och alla är oroliga för sina anhöriga.
Androniuk är inte förvånad över att det spända läget mellan Ryssland och Ukraina eskalerade till ett fullskaligt krig. Han hoppas ändå att civilbefolkningen besparas och att Ryssland nöjer sig med att bomba strategiska och militära mål. Men säker kan man aldrig vara, säger han.
– Situationen kan ändras från minut till minut och ryssarna kan anfalla var som helst.
Ett par timmar efter att jag intervjuat Androniuk skickar han ett meddelande där han skriver att många av hans kollegors anhöriga nu flyr till Moldavien eller långt in i västra Ukraina.
Vid ett löpande band för blomsterlökar står en grupp kvinnor och knappar på sina telefoner. Liana Kovalenko har pratat med sin 18-årige bror i Odessa och fått en lägesrapport.
– Han säger sig ha hört bomber och beskriver situationen som panikartad. Vägarna är stockade då folk försöker fly från staden och det är klart att jag orolig för honom och min mormor och mina två fastrar som också bor där.
Kovalenkos bror är så ung att han ännu inte har fullgjort sin värnplikt och hon behöver därför inte oroa sig för att han ska sändas till fronten.
Orolig är däremot Kovalenkos arbetskamrat som är så skärrad att hon inte vill tala med mig om sina känslor. Hennes bror tjänstgör som bäst i armén och hennes 60-åriga pappa löper också risk för att bli inkallad.
Flygplatsen har bombats och vägarna är blockerade
Larissa Horun
Larissa Horun kommer från Kiev där hennes 37-åriga dotter jobbar.
– Hon har packat sina saker och är redo att lämna staden, men det kan vara svårt. Flygplatsen har bombats och vägarna är blockerade, men hennes arbetsgivare har lovat hjälpa till vid en eventuell evakuering.
På Huiskula säger personalchef Jenni Rantanen att torsdagsmorgonens nyheter var förskräckliga. När jag talar med henne är hon ledig och har ännu inte hunnit tänka på hur man som arbetsgivare ska hantera situationen.
Hon säger ändå att man på något sätt vill hjälpa och stöda de ukrainska arbetstagarna och att det kan bli aktuellt med någon form av samtals- eller krishjälp på arbetsplatsen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.