Oro trots historiskt överskott i Raseborg – ”Vi är inte strålande glada”
Raseborg gör stadens bästa resultat någonsin. Prognosen är att man landar på ett nästan 12 miljoner stort överskott.
– Under året som gått har vi flera gånger funderat på hur det riktigt ska gå. Det har varit så många oklarheter, säger stadsdirektör Petra Theman.
Man hade dock garderat sig lite eftersom man inte brukar lita blint på Kommunförbundets skatteprognoser.
– Tack vare vår försiktighetsprincip hade vi en liten buffert.
Under hösten har det ändå klarnat att man kommer att göra ett verkligt gott resultat.
– Det fanns vissa anomalier under 2023, bland annat skattesvansar från 2022, som inte kommer att upprepa sig. Därför kommer ganska många kommuner att göra bra resultat. Vi har fortsatt med stram ekonomisk hushållning och satsat på det vi ska satsa och inte svävat ut. Och faktum är att vi gör Raseborgs bästa resultat genom tiderna, säger Theman.
Kristoffer NöjdResultatprognosen är 11,9 miljoner euro. Theman poängterar ändå att åren 2025–2026 och framåt kommer att vara svåra för den kommunala ekonomin.
– Vi har tänkt att vi förbereder och garderar oss inför osäkrare tider och de stora investeringarna.
– Vi är inte strålande glada trots resultatet. Vi lever i en osäker tid och vi vet att de kommande åren medför förändring som vi ännu inte vet hur kommer att falla ut. Men bufferten stärker vår framtidstro, säger stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm (SFP).
I ekonomiplanen är budgetarna på minus 700 000 euro 2025 och minus 2,4 miljoner euro 2026.
– Vi strävar förstås efter att inte vara på minus. Men vi måste vara på det klara med att det blir utmanande, säger Theman.
– Mycket beror på statens beslut om statsandelar, säger ekonomichef Jeanette Bäckman.
Statsandelssystemet oroar
Ett stort orosmoment är finansieringen av välfärdsområdena och hur det påverkar statsandelarna.
– Det blir en extra minskning av statsandelarna på det som redan förminskats. Det handlar om ungefär 2 miljoner euro för Raseborgs del som förverkligas under 2025–2027, säger Theman.
Statsandelsmodellen ska förnyas och en ny modell ska tas i bruk 2026.
– Fram till dess utdelas statsandelarna fortfarande enligt en så kallade SOTE-koefficient vilket är helt galet med tanke på att kommunernas största utgift numera är barn och unga. Men vi vet ännu inte hur det nya systemet kommer att se ut, säger Theman.
Stora förändringar kommer
Från och med 2025 har drabbas kommunerna av stora lag- och ansvarsförändringar. I Raseborg har man räknat med att ingen av dessa medför något positivt ekonomiskt. Till exempel arbets- och näringslivsförändringen träder i kraft 2025 innan statsandelssystemet förnyas.
– Raseborg får med andra ord mer ansvar och ett 40-tal nya anställda och ska sköta det med egna resurser i och med minskningen på 2 miljoner euro i statsandelar. Därför är det viktigt att vi har kassan i skick för tillfället, säger Theman,
Också fastighetsmassan måste anpassas till kommunens minskade helhetsekonomi. Fastighetsmassan medför både drifts- och avskrivningskostnader som syns som en större del i bokföringen än före vårdreformen.
Välfärdsområdet hyr nu in sig i ett 40-tal fastigheter fram till 2025. Om inte välfärdsområdet använder sina optionsår efter det måste staden fundera på vad man ska göra av fastigheterna.
Högre skatteintäkter
Stadens intäkter har varit cirka 0,7 miljoner större än budgeterat 2023. Man har erhållit mer 1,8 miljoner mer i statsunderstöd, bland annat för bildningen. Statsandelarna uppgår totalt till 21,4 miljoner euro. Intäkterna har också varit större för bland annat kollektivtrafiken och hemkommunersättningar än budgeterat.
Skatteintäkterna är 0,5 miljoner större än budgeterat. Den totala summan är 73,9 miljoner euro. Här ingår de så kallade skattesvansarna på cirka 6,5 miljoner euro som uppstod när skattesatsen sänktes i början av 2023 på grunden av övergången till välfärdsområdet. Det är fråga om en engångsföreteelse. En sak som inverkat positivt på skatteintäkterna är de relativt sett höga kollektivavtalsenliga löneförhöjningarna.
Kostnaderna har varit 1,7 miljoner euro lägre än budgeterat, tack vare bland annat mindre köp av tjänster och material, främst ICT-relaterade sådana. Också underhållet av byggnader har kostat mindre än beräknat.
10 miljoner mindre lån
Nettoinvesteringarna under året var 13,4 miljoner euro mot budgeterade 16,6 miljoner euro. Cirka 80 procent av investeringsbudgeten har förverkligats.
– Det är inte så att det är mycket man inte har klarat av att göra, det handlar om att man har hållit budget, säger Theman.
Till de största investeringarna hör Katarinaskolan (2,0 miljoner euro), Tenala brandstation (0,95 miljoner euro), Ekenäs högstadieskolas kök (1,0 miljoner euro), Södra vikens muddring och nya kaj (2,8 miljoner euro), saneringar (1,1 miljoner euro), trafikleder (1,8 miljoner euro) och Raseborgs Vatten (1,9 miljoner euro).
Lånestocken vid årets slut var 98 miljoner euro mot budgeterade 108,3 miljoner euro.
– Eftersom vi inte investerat fullt ut har vi klarat oss med mindre låneupptagning än vi hade räknat med, säger Bäckström.
Lån per invånare är nu 3 601 euro jämfört med 3 965 euro i budgeten.
Enligt Bäckström är de finansiella kostnaderna på en bra nivå tack vare räntesäkringar som gör att man betalat lägre ränta än vad man annars hade gjort.
Stadens kumulativa överskott på cirka 20 miljoner euro gör att man i princip har 20 miljoner till att täcka möjliga underskott de kommande åren och på det sättet undvika att bli en kriskommun.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.