Oro över säkerheten till havs: Tankfartygen på Finska viken allt äldre och i sämre skick efter sanktionerna mot Ryssland
Sedan 2019 har Gränsbevakningsväsendet ansvaret för bekämpning av miljöskador i Finlands ekonomiska zon till havs. I januari månads nyhetsöversikt av läget uttrycker man en oro över de ryska oljetransporterna på Finska viken.
Kristoffer NöjdRyssland har tillsammans med Saudi-Arabien och USA länge varit en av världens största råoljeproducenter och -exportörer.
EU:s sanktioner mot Ryssland har påverkat oljetransporterna i Finlands närområden. Sanktionerna mot rysk olja som trädde i kraft den 5 december 2022 förbjuder förutom import av rysk råolja till EU-länder sjövägen också sjötransporter av rysk råolja till tredje land om priset på den transporterade oljan överskrider pristaket på 60 dollar per fat.
Sanktionerna förbjuder också försäkringsbolag etablerade i EU att försäkra dessa sjötransporter.
Förutom EU-länderna tillämpar Norge, Storbritannien och USA motsvarande sanktioner.
Skärmbild från Marinetraffic.comHamnarna i Finska viken är Rysslands viktigaste rutt för export av olja. Från Primorsk, Ust-Luga, Vysotsk och S:t Petersburg fraktas fortfarande betydande mängder råolja och oljeprodukter sjövägen till sådana länder som inte deltar i sanktionerna mot Ryssland, inte minst till Indien.
Trots att Finska viken har varit isfri ute till havs i januari är man på Gränsbevakningsväsendet orolig över oljetransporternas säkerhet. Gränsbevakningsväsendet följer hela tiden utvecklingen av fartyg som används för oljetransporter nära Finland.
Gränsbevakningsväsendet– Sanktionerna påverkar oljefrakten också på Finska vikens havsområde. Den 5 februari 2023 kommer detta EU-förbud att utvidgas att omfatta också oljeprodukter som är raffinerade av rysk råolja. På grund av detta kan Ryssland försöka sälja olja utanför EU och till andra länder som inte deltar i sanktionerna, säger kommendör Mikko Simola på Gränsbevakningsväsendet.
– EU-länderna har allmänt taget en förhållandevis ny flotta som lämpar sig för isförhållanden och har erfarenhet av det. Men den flotta som Ryssland använder för sina oljetransporter består av allt äldre fartyg från länder utanför EU, säger Simola.
Brukstiden 20 år
I Gränsbevakningsväsendets översikt nämns före detta M/T Mastera som skulle skrotas redan för ett antal år sedan. M/T Mastera byggdes för Neste 2003 för att transportera rysk råolja från Primorsk till Borgå och Nådendal. Numera seglar hon som M/T Alma under liberisk flagg.
En tankers brukstid sägs vara 20 år.
– De största riskerna ur säkerhetssynvinkel utgörs av det allmänna skicket på fartygets konstruktion och utrustning som försämras med åldern, säger Simola.
Omlastning på Östersjön möjligt scenario
En möjlig utveckling är att den ryska oljetrafiken utvecklas så att man hämtar oljan med stora isförstärkta fartyg i Finska viken och flyttar över den till mindre icke isklassade fartyg på södra Östersjön för att sedan upprepa denna procedur.
– Detta kan som helhet ses som en bra utveckling med tanke på att de fartyg som skulle röra sig längre norrut, bland annat på Finska viken, sannolikt skulle vara bättre lämpade för och mer vana vid isförhållanden. På det sättet skulle man minska på de risker som vintersjöfart och is medför, säger Simola.
Brand på fartyg med 1 750 tankbilslaster olja ombord
Ett exempel på riskerna är nära ögat-situationen den 22 september i fjol när det började brinna i manskapsutrymmet på oljetankern M/T Alexia (byggd 2009, flaggad på Marshallöarna) som var på väg från Ryssland till Turkiet.
Fartygets besättning fick branden under kontroll strax innan räddningsverkets, för den här typen av uppdrag specialutbildade, MIRG-grupp anlände i Gränsbevakningsväsendets helikopter. MIRG-gruppen (dessa finns i Helsingfors, Åbo och vid behov i Mariehamn) hissades ner på fartyget för att säkra släckningen.
M/T Alexia var lastad med cirka 109 000 kubikmeter råolja. Mängden motsvarar över 1 750 tankbilslaster.
Till området kallades förutom Gränsbevakningsväsendets och marinens fartyg från Finland och från Estland bevakningsfartyget Kindral Kurvits. Dessutom larmades två sjöräddningshelikoptrar från Finland.
GränsbevakningsväsendetFallet visar vikten av att vara förberedd på bekämpning av miljöskador och att ständigt vara i beredskap.
– Finland och Gränsbevakningsväsendet är i ständig beredskap enligt 24/7/365-principen för att bekämpa miljöskador till havs. Den ständiga operativa beredskapen är central för att kunna avgränsa ett eventuellt oljeläckage kring haveristen eller dess omedelbara närhet innan oljan hinner sprida sig till exempelvis skärgården, där den är mycket svårare och dyrare att samla upp.
– Förutom det nationella myndighetssamarbetet behövs en internationell insats om det är fråga om ett, ens något större, oljeläckage till havs. Därför har vi internationella övningar regelbundet. Det är också viktigt att utveckla utrustningen och prestationsförmågan på sikt så att de motsvarar framtidens utmaningar, säger Mikko Simola.
Mer importolja i fjol än året innan trots sanktionerna
Det inträffade en märkbar förändring i tankertrafiken på Finska viken 2022. De sista råoljetransporterna från Ryssland till Finland skedde sommaren 2022. I nuläget importeras i praktiken all råolja från Norge.
Trots att importen från Ryssland har stoppats visar preliminär statistik att det importerades över 10 procent mer råolja till Finland 2022 jämfört med 2021. Införseln av oljeprodukter var däremot bara något större i fjol än året innan.
Sedan raffineringen av råolja i Nådendal lades ner har fartygs- och laststorlekarna i farleden över Skärgårdshavet däremot minskat betydligt.
Det fanns i tiden tankfartyg som fraktade olja oberoende av i vilket skick fartyget var. Det finns många exempel på detta. Oljebolagen och hamnarna började fordra bättre fartyg och i slutet av 90-talet blev det svårt för sådana fartyg att få frakt och anlöpa hamnar.
Östersjön är en mycket känslig sjö (sic) som angränsande länder borde slå vakt om. Länderna borde bilda ett konsortium där man bestämmer huruvida fartyget är i sådant skick att det kan passera sunden (Danmark). Detta kostar en del, men det kostar avsevärt mycket mera om ett rostigt Monrovia-tanker kör på grund eller kolliderar vid Estlands kust.