Ormtjusare i Reso kopplar av med sina ormar – ”Det är som att se på naturprogram i teve”
Utifrån ser det ljusa egnahemshuset i Reso ut som vilket annat hus som helst. På gården står en rattkälke och på verandan en pilkstol med ett spö i fickan.
Men inne i huset är det mycket som skiljer sig från ett vanligt hem. I ett av rummen står tiotals terrarier med slingrande invånare.
Tino AnttilaDe flesta ligger gömda bakom trädstammar och grönväxter, men i ett av terrarierna sticker en dödligt giftig kinesisk kobra upp sitt huvud och spänner ut sin sköld.
Ormarna är Tino Anttilas stora passion och han har för tillfället cirka 50 ormar, några grodor och ödlor samt flera yngel i sin samling. Intresset för reptiler och exotiska djur vaknade redan i barndomen då hans pappa hade en djuraffär i Tammerfors.
– Jag har vuxit upp med ödlor, leguaner, grodor och andra lite udda djurarter. Men för mig var det inte mer annorlunda än att ha hamstrar, möss eller andra smådjur i hemmet.
Anttila har skapat så naturliga förhållanden som möjligt för ormarna. Miljöerna påminner om naturen i Amazonas regnskogar med vattenpölar och slingrande klängväxter.
– Jag är noga med att ormarna ska trivas och bo i sin naturliga miljö och inte känna sig fängslade. Etiken i uppfödandet är viktig och jag har hellre färre ormar så att terrarierna kan vara tillräckligt stora.
Tino AnttilaDet är snart matdags för en thailändsk huggorm. Anttila hämtar en liten mus ur frysen som han tinar upp i ett vattenbad. Med en lång griptång för han musen mot ormens mun och väntar en stund.
Till slut öppnar ormen sitt gap och slukar sin måltid. Vissa av ormarna matas ungefär en gång i veckan, de större ormarna som den fyra meter långa och 30 kilo tunga Burmapytonen i källaren klarar sig utan mat i en månad.
All föda som serveras är djupfryst. Att mata ormar med levande djur är förbjudet i Finland.
Anttila matar aldrig ormarna direkt ur handen och då han ska rengöra terrarierna eller annars vara i närkontakt med ormarna använder han tjocka skyddshandskar. Han har aldrig blivit biten eller råkat ut för någon farosituation. Även om ormarna för det mesta håller sig i skymundan måste man vara försiktig, säger Anttila.
– Ormarna är inga mördare som hoppar ut och biter dig. Men om man bråkar med dem och de känner sig hotade kan de gå till attack. Därför måste man vara försiktig, hålla sig skarp och undvika snabba rörelser.
Ormarna köper och säljer Anttila av andra entusiaster i Finland och i världen. Det är en homogen grupp där man oftast känner varandra. Oseriösa ormtjusare är inte välkomna i kretsen.
– Man säljer och köper inte ormar av vem som helst. Man kollar alltid personens bakgrund för att veta om det är en seriös samlare.
Anttila är också en skicklig hobbyfotograf som tycker om att dokumentera sina ormar.
Hans Instagramkonto har över 12 000 följare och en del av hans bilder har fått internationell spridning.
– I ett skede trodde man att coronaviruset härstammade från den kinesiska kobran och då användes min bild bland annat i kinesiska dagstidningar. Jag fick tio cent per bild, så rik blev jag inte.
Burmapytonen har också medverkat i den finska artisten Elias Kaskinens musikvideo.
Att ha giftiga ormar och grodor som hobby är ingenting som Anttila sysslar med att för att söka adrenalinkickar eller för att framstå som excentrisk. Han ser i stället skönheten i de långsmala och färggranna reptilerna som är en viktig del av hans liv.
– Jag tycker om att titta på dem, deras vackra färger och följa med hur de utvecklas. Varje orm har sitt eget beteende och personlighet. Att se på dem är avkopplande och lite som att titta på ett naturprogram på teve.
Tino Anttila
Tino Anttila
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.