Sofia Westerholm 28.09.2021 17:53

Oppositionspartierna är missnöjda över regeringens planer på att ta miljardlån även nästa år för att få ekonomin att gå runt. Det som väcker mest kritik är att polisens finansiering inte tryggats trots den ökade skuldsättningen.

Både regeringen och oppositionen är överens om att underskottet i statsbudgeten är för stort. Däremot går åsikterna isär om regeringens åtgärder.

Finansminister Annika Saarikko (C) presenterade regeringens budgetförslag för nästa år i riksdagen på tisdagen. Remissdebatten om budgetförslaget pågår nu hela veckan.

Enligt Saarikko kan det föreslagna budgetunderskottet ses som ett tecken på att Finland förflyttar sig från coronakrisen till en tid efter krisen. Hon anser att bekämpningen av epidemin har varit den bästa möjliga ekonomiska politiken.

– Budgetunderskottet i år var över 14 miljarder euro, i nästa år är det 6,9 miljarder euro. Jag ser det som självklart att vi inte på något vis hade kunnat åtgärda detta års underskott på över 14 miljarder helt och hållet till nästa år, sade Saarikko.

Enligt Finansministeriets färska prognos växer Finlands ekonomi med 3,3 procent i år, och med 2,9 procent nästa år.

Frågar man oppositionen är det ohållbart att regeringen tar miljardlån i tider då ekonomin växer i snabb takt. Dessutom kritiseras regeringen för att rikta lånepengarna till fel ändamål och för att skjuta upp svåra, men viktiga, beslut.

Hot om interpellation

En fråga som väckte debatt genast då regeringen publicerade sitt slutliga budgetförslag i måndags var polisens resurser. Polisstyrelsen hade på förhand meddelat att samarbetsförhandlingar kommer att bli aktuella ifall resurserna inte tryggas.

De 30 miljoner euro polisen efterfrågade saknades i förslaget. Precis som väntat kom kort därefter meddelandet att samarbetsförhandlingar inleds inom polisväsendet.

Oppositionen är inte redo att svälja regeringens beslut.

– Polisens samarbetsförhandlingar är chockerande. Om regeringen inte den här veckan åtgärdar polisens finansiering kommer Samlingspartiet att komma med en interpellation, sade partiets ordförande Petteri Orpo under sitt anförande.

En interpellation skulle innebära att Samlingspartiet föreslog misstroende för regeringen.

Skärmdump/SPT

Och inte bara Samlingspartiet är frustrerat. Även de övriga oppositionspartierna lyfte fram samma problem under sina riksdagsgruppers anföranden.

Vi har inte råd att förbise medborgarnas trygghet, sade Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah.

Saarikko lovade ändå redan senare under remissdebatten att regeringen kommer att se över polisens resurser i samband med sin kompletterande budgetproposition.

”En fullständig katastrof”

Riksdagsgruppernas anföranden tydliggjorde även att andra frågor än polisens resurser delar åsikterna.

Då ordförande för statsministerpartiet Socialdemokraternas riksdagsgrupp Antti Lindtman poängterade att Finland är det EU-land som har klarat coronakrisen med den tredje minsta ökningen av statsskulden, kontrade Samlingspartiets Orpo med helt andra siffror.

– Regeringen har redan sex gånger under den här regeringsperioden skjutit upp de sysselsättande åtgärder som ska stärka de offentliga finanserna, sade Orpo.

– Nu måste vi öka farten och bromsa samtidigt, öka farten på tillväxten och bromsa skuldsättningen.

Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra kritiserade regeringen för att rikta resurser till att hjälpa medborgare i andra länder, exempelvis Afghanistan, i stället för att se till att finländarnas grundläggande rättigheter uppfylls.

– Ni går inte med på att erkänna att ert världsförbättrande på allvar går ut över finländarna. Om inte nu genast så kommer det genom skuldsättningen att gå ut över våra barn.

Rörelse Nu:s ordförande Harry Harkimo säger till SPT att regeringens budgetförslag kan beskrivas som en fullständig katastrof.

– Då ekonomin går uppåt och vi samtidigt tar så här mycket lån så förstår jag inte hur regeringen tänkt att vi ska klara av att upprätthålla vårt välfärdssamhälle. Vårt låntagande ökar hela tiden, men ändå gör vi inte de samhälleliga förändringar som skulle krävas, säger Harkimo.

– Socialdemokraterna i andra länder, exempelvis i Sverige, har klarat av att göra de förändringar som samhället kräver, men här verkar det inte gå.

De åtgärder Harkimo efterfrågar är många. En ytterst central åtgärd är enligt honom ändå att få bort de så kallade bidragsfällorna, alltså att se till att det alltid är lönt att tacka ja till ett jobb.

Han hoppas också att Finland skulle få en separat minister med ansvar för invandring, eftersom Finland framöver kommer att behöva en betydande mängd utländsk arbetskraft.

Sofia Westerholm
SPT

Dela artikeln