Oppositionen oroad över utländsk hybridpåverkan – ”Finland är ett av de bäst förberedda länderna i EU”
Sannfinländarna, Samlingspartiet, Kristdemokraterna och Rörelse nu lämnade i går, tisdag, in en interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrd migration.
— Finland är i allmänhet ganska väl förberett på hybridpåverkan vid östgränsen. Jag skulle säga att Finland är ett av de bäst förberedda länderna i EU. Man tar hybridhot i beaktande och planerar för sådana scenarier. Problemet bottnar i att EU inte har fått till stånd en gemensam flyktingpolitik, säger Mikael Wigell, forskningsdirektör på Utrikespolitiska institutet.
Många former av hybridpåverkan, såsom informationspåverkan och valpåverkan, har tidigare debatterats i både politik och medier.
Hybridpåverkan som fenomen är i sig ingenting nytt, och risken för nya försök kvarstår enligt Wigell. Wigell säger även att det var senast 2015 som Ryssland försökte fösa över flyktingar till Finland.
— Risk för nya försök finns, eftersom det är ett effektivt instrument med målet att driva en kil mellan länder och skapa spänningar.
Migranter som verktyg
Att migranter väljs som verktyg för att skapa spänningar är inte ovanligt. Under de senaste månaderna har tusentals migranter och flyktingar korsat eller försökt korsa gränsen från Belarus mot EU. I skrivande stund sitter tusentals människor fast i gränsområdet mellan Belarus och Polen.
— Det är en eldfängd fråga och är effektivt eftersom det finns polariserade läger i flyktingfrågan. Speciellt om man kombinerar det med desinformation om flyktingar, säger Wigell.
Förebygga problemet
För att förebygga eller lösa potentiella hybridattacker finns ett par lösningar, enligt Wigell.
I tisdags lade oppositionen även fram ett förslag om införandet av en nödparagraf som skulle möjliggöra ett avbrott i mottagandet av nya asylansökningar.
Paragrafen skulle kunna träda i kraft om den allmänna ordningen och den nationella säkerheten äventyras till följd av hybridpåverkan från en annan stat.
Wigell säger att det finns vissa internationella överenskommelser och lagar som Finland måste hålla sig till, men där finns också undantag som man kan åberopa.
— En annan väg är att inte göra det till ett problem och välkomna folk. Ett par tusen flyktingar hade nog inte spelat så stor roll, men där har vi politiska rörelser som hade arbetat emot det. Men om vi behöver mer lagstiftning får politikerna ta ställning till det.
Potentiell förbättring
Hybridpåverkan kan se ut på många sätt, vilket innebär att flyktingströmmar och desinformation bara är en del av verktygen i verktygslådan.
— När det handlar om ekonomiska investeringar är man kanske kvar i tankesättet att alla utländska investeringar är goda, men genom sådant kan man binda upp aktörer inom Finland i syfte att påverka Finland. Så där kanske man behöver förstärka kontrollmekanismerna, säger Wigell.
Detta innebär alltså att utländska aktörer, genom investeringar och företagsköp, kan ge ekonomiska incitament för aktörer i Finland och på så vis binda upp dem.
Wigell ser också digitala hot på den finländska himlen.
— Cyberattacker har ökat de senaste åren, så när det gäller det har Finland kanske en del kvar att göra. Speciellt när det gäller att koordinera försvaret mot sådana attacker, säger han.
Öppen gräns
I dagsläget har Finland ungefär 1 340 kilometer öppen gräns österut. Vid gränsen mellan Finland och Ryssland finns en gränszon. På land är zonen, som mest, tre kilometer bred och till havs högst fyra kilometer bred. Att vistas i gränszonen utan tillstånd kan leda till rättsliga påföljder.
— Största delen av östgränsen är öppen, det finns ytterst lite staket. Så på det stora hela kan man säga att det är en öppen gräns, säger Mikko Lehmus, överstelöjtnant på Gränsbevakningsväsendets riskbedömningsavdelning.
Enligt Lehmus är samarbetet mellan Gränsbevakningsväsendet, Polisen och Migrationsverket bra, vilket underlättar vid eventuell hybridpåverkan.
— Jag tror vi är rätt bra förberedda. Men det är bra att dessa frågor diskuteras inför framtiden så att vi kan hitta bra arbetsverktyg, säger Lehmus.
Rico Liljedahl/SPT
Hybridpåverkan i korthet
Under de senaste månaderna har tusentals migranter och flyktingar korsat eller försökt korsa gränsen från Belarus mot EU-länderna Polen, Lettland och Litauen.
EU, Nato och USA anklagar Belarus för att samordna den stora strömmen migranter för att försöka sätta press på EU. Krisen kallas för en hybridattack.
Oppositionspartierna Sannfinländarna, Samlingspartiet, Kristdemokraterna och Rörelse Nu lämnade i tisdags in en gemensam interpellation om att vid behov tillfälligt kunna stoppa asylprocesser ifall Finland utsätts för en hybridattack.
Hybridpåverkan kan innebära olika saker. Hybridpåverkan är medvetet påverkningsarbete utfört av en part som tillämpar mer än en metod för att uppnå sitt mål. Syftet är att försvaga eller skada den andra parten. Sätten som används inom hybridpåverkan kan till exempel vara politiska, ekonomiska eller militära.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.