OP: Nätfiske allt vanligare – de här bedrägerierna ökade i sommar
Bedrägerier på nätet är inget nytt, men förekommer allt oftare som textmeddelanden. Det har man märkt vid banken OP Raseborg under den gångna sommaren.
– Nätbrottslingar försöker med olika metoder komma åt kunders nättjänstkoder, och på sistone har bedrägeriförsöken mot våra kunder klart ökat, säger bankens riskhanteringschef Henrika Linnokari-Bäcklund i ett pressmeddelande.
Brottslingar skickar nätfiskemeddelanden i massor och slumpmässigt, så vem som helst kan råka ut för ett bluffmeddelande.
I den typ av bedrägerier som blivit allt vanligare under sommaren har kunder fått sms i bankens namn. I meddelandet har det kunnat stå att någon försökt göra en girering eller att en betalning har gjorts med en kunds kort och att kunden måste kontrollera saken så att kortet inte ska spärras.
Dylika bluffmeddelanden har ingått i samma meddelandekedja som riktiga sms som sänts av OP.
PixabayEn del meddelanden har handlat om ovanlig aktivitet eller uppringningsförsök. Andra uppmanar kunden att kontrollera sin onlineaktivitet och återställa sin åtkomsträtt.
Det har också förekommit bedrägerier där bedragaren har först skickat ett meddelande och efter det ringt till offret. Under samtalet har kunden uppmanats överföra sina pengar till ett så kallat säkerhetskonto, och via det går pengarna till brottslingarna.
I meddelandena har det funnits en falsk länk som påmint om bankens webbadress men som haft skillnader i stavningen. Länken har lett till en sida som påminner om OP:s nätbank, men där det fiskas efter kundens bankkoder och kortuppgifter.
PressbildHenrika Linnokari-Bäcklund påminner om att banken aldrig skickar meddelanden som innehåller en länk till nätbankens inloggningssida. Banken ber heller aldrig om koder eller kort via meddelanden eller per telefon.
– Om en kund får ett meddelande med en länk till nätbanken, så är det ett bluffmeddelande. Då gäller det att inte klicka på länken eller göra något annat som man eventuellt uppmanas göra i meddelandet. Nätbrottslingarna ändrar ofta sina meddelanden och det kan också cirkulera andra slags bluffmeddelanden, säger Linnokari-Bäcklund.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.