Carina Holm 15.02.2020 04:57

Arkiv

Möjlighet att sova på Gamla stortorget för den som annars saknar bostad ordnades i oktober i fjol på Gamla stortorget. ÅU-foto

Människor som lever utanför samhället

Den senaste tiden har såväl Patas som Rouvali fått mycket uppmärksamhet efter att tre hemlösa utanför samhället hittades i Åboskogarna kring jul.
En är en man med doktorsexamen, en är kvinnan som kallar sig ”Metsänpeikko” och som bröt sig in i bostäder i Littois, och en är en man som har varit hemlös och som har bott i skogen sedan 1990-talet.
– Efter det har vi hittat ytterligare två som lever utanför samhället och bor i Åbos skogar. En av dem har också bott i skogen i tiotals år, och trott att det inte finns någon hjälp att få.
Ville de ta emot er hjälp?
– Nej. Inte i det här skedet. En av dem skulle fundera på saken och kanske ta kontakt med oss i höst. Han tyckte att det vi erbjöd lät för bra för att vara sant. Han har levt utanför samhället så länge.
Det är som frivillig som Rouvali också senaste veckoslut var ute i skogen för att leta efter hemlösa, som hon hade fått tips om. Patas ägnar sig inte åt uppsökande verksamhet.

Åbo stads köptjänst

Frälsningsarméns stödboende hyr lägenheter på privata marknaden för sina klienter och fungerar som Åbo stads köptjänst.
Patas socialhandledare hjälper klienterna att klara vardagen och med kontakten med myndigheter, så att de till exempel får de stöd som de har rätt till.
Klienterna kommer via Åbo stads socialtjänst. Det går därför inte att få en hyresbostad direkt av Patas.
Socialtjänstens enhet för boende och missbruk utreder vad varje hjälpsökande behöver och vilken instans eller organisation som bäst kan hjälpa honom eller henne.
För tillfället har Patas omkring tio bostäder i användning i Åbo.
Också i Pargas finns människor som får hjälp av Patas.

Från fyrtio klienter till fler än hundra

– När jag började som verksamhetsledare i september 2018 hade Patas ungefär fyrtio klienter. I dag har vi mer än hundra.
Vid Patas arbetar utbildade inom social- och hälosvård, som diakoner, socionomer eller sjukskötare i mångprofessionella team för att hjälpa.
All uppmärksamhet har gjort att människor har donerat mängder med saker, möbler, kläder och annat till Frälsningsarmén.
Alla stödboenden inreds med donationer och också de husgeråd som behövs är donerade.
– Vi hjälper de svaga i samhället och de hemlösa befinner sig i en ännu mer utsatt situation. Mannen som har bott i skogen sedan 1990-talet har talat om sina grannar. Det tyder på att det finns fler som har glidit igenom allt.
Samtidigt säger Eija Rouvali att samhället inte kan hjälpa dem som man inte känner till.

”Samhället kan inte hjälpa om man inte känner till dem”

– Den här mannen, som blev arbetslös och vräkt på 1990-talet, har lyft sin pension, men det finns inga som helst anteckningar om honom i något register. Han har inte heller sökt hjälp, eftersom han har trott att det inte finns hjälp att få.
Hur är det möjligt att människor kan bo i skogen i tiotals år i Åbo år 2020, utan att samhället vet om dem?
– Vuxna människor som inte har begått något brott kan tydligen falla emellan alla maskor i samhällets nät. De som jobbar med hemlösa i Helsingfors talar om sådant som man bara trodde att fanns i katastrofområden. Allt kan tydligen hända.
Mannen som hade bott i skogen sedan 1990-talet har fått en bostad via Patas och försöker lära sig en ny vardag, säger Rouvali.
– Vår socialhandledare försöker få honom att inte stänga av kylskåpet för att spara el varje gång han lämnar lägenheten. Vi försöker också få honom att känna sig trygg. Han behöver inte längre sluka alla sillbitar ur en sillburk på en gång med en sax, för att ingen ska ta maten ifrån honom på natten. Nu koncentrerar vi oss på hans framtid.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln