Omfattande sparplaner godkändes i Pargas fullmäktige utan diskussion – ”Vi försöker spara så att servicen påverkas så lite som möjligt”
På måndagskvällen godkände Pargas stadsfullmäktige det omfattande sparpaketet som sträcker sig fram till 2027 och ett förslag om att förnya stadens organisation.
Sparprogrammet ska ge en ram för hur budgeterna ska göras upp de kommande åren. Under åren 2025–2026 ska staden spara närmare 2,5 miljoner euro. Målet är att ekonomin ska vara i balans till år 2026.
I sparprogrammet ingår bland annat en skattehöjning av kommunalskatten med 0,5 procentenheter till 8,4 procent. Stadens personalkostnader och stadens investeringar minskas.
Sparprogrammet 2024-2027 innebär bland annat
Staden sparar 2,5 miljoner 2025-2026.
Personalkostnader minskas genom: samarbetsförhandlingar, att obesatta vakanser upphör, pensioneringar, att inte förlänga tidsbundna avtal.
Kommunalskatten höjs med 0,5 procentenheter till 8,4 procent.
Stadens investeringar ska minskas, från dryga 11,5 miljoner 2023 till ungefär 6 miljoner.
Staffan Åberg (SFP), stadsstyrelsens första vice ordförande, presenterade sparåtgärderna för stadsfullmäktige
– Vi har försökt se till att spara på ett sätt så att servicen påverkas så lite som möjligt. Vi vill också skapa möjligheter för tillväxt, säger Åberg.
SFP:s och Samlingspartiets fullmäktigegrupper framförde tack till tjänstemännen som arbetat fram sparplanen.
Fullmäktige godkände förslaget utan omröstning eller diskussion.
Jacob HjortmanÄven förvaltningsstadgan godkändes
Också förnyandet av förvaltningsstadgan, det vill säga omorganiseringen av stadens organisation, godkändes utan större diskussion.
Tom Simola, stadsdirektör, presenterade kort idén bakom förändringarna.
– Det är viktigt att staden har en enkel struktur med tydlig ordning. Då kan vi också jobba kreativt, men har vi en kreativ organisation är det svårt att jobba tydligt, säger Simola.
LÄS OCKSÅ
Det justerades en del i Pargas nya förvaltningsstadga – fullmäktige ska få ta ställning till den ändrade versionen om två veckorFörändringarna i organisationen innebär bland annat att flera personer inom stadens förvaltning riskerar förlora sina jobb. Tre sektorer ska omorganiseras till fem avdelningar.
Så här ska organisationen förändras
Tjänster som dras in eller ändras:
Förvaltningschef (sektorchef)
Livskraftschef (sektorchef)
Utbildningschef för svenskspråkig utbildning (sektorchef)
Ekonomichef
Fastighetschef
Teknisk chef
Samhällsingenjör
Näringslivschef
Kulturchef
Nya avdelningar:
Koncerntjänster
Näringslivstjänster
Välfärds- och fritidstjänster
Fostran och utbildning
Stadsutveckling
– Tanken är att vi redan under hösten ska börja jobba med att utveckla de här avdelningarna, säger Simola.
Ändringsförslag och avtackning
Lotta Laaksonen (VF) lyfte ett ändringsförslag om hur förtroendevalda företagare ska få ersättning för inkomstbortfall i och med förtroendeuppdrag. Förslaget fick inget understöd och förkastades.
Jan Eriksson (SFP) kritiserade förslaget.
– Märkligt är det att den enda detaljen som nu diskuteras är hur vi själva ska få ersättning. Vi är här för det allmänna bästa inte vår egna ekonomiska vinning, säger Eriksson.
Under hösten kommer förvaltningsstadgan att diskuteras mera och detaljer kan justeras.
I slutet av mötet avtackades Tomas Björkroth gjorde sitt sista möte som fullmäktigeordförande. Han lämnar posten när han blir Lovisas nya stadsdirektör.
Jacob HjortmanUppdaterad kl. 09:20 med faktarutor om besluten.
Manne och Jan. Ett par kommentarer. Fjärrvärmepengarna är för tillfället på konto med över 3 % ränta. En 0,5 %-enheters höjning av skatten ger inte 150 000 euro, utan närmare 2 miljoner. Och Havis blir knappast av…
Bra talat Manne! Är det nu så att man tar den enklaste vägen och höjer skatteöret så skall inte en enda cent mer spenderas på fantasiprojekt som Havis!
Förvånansvärt att Pargas stad måste höja kommunslskatten med 0,5 %. Detta bidrar nog inte positivt till inflyttning av några nya skattebetalare. Mera kostnads inbesparingar eller andra nya intäkter istället för skattehnöjning borde ha hittats. Varför placerades inte försäljningsvinsten från försäljningen av fjärrvärmebolaget till t.ex räntefonder nu när vi börjar åter ha ett normalt ränteläge.? En 3 % ränta på 10,9 Meur skulle ge en avkastning på 327 000 €/år. En 0.5 % höjning av skatten ökar skatteinkomsterna med bara ca 150 000€/år ( beräknat fr budgetplan -25 som uppvisar 29,4 M€ i skatteinkomster). Men antagligen har försäljningsvinsten från fjärrvärmebolaget redan hittat en ”bättre” adress som knappast ger ngn avkastning till stadens kassa.