Om manlig vänskap
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det var när jag städade skåpen som jag hittade en papplåda med gamla brev. En raritet i dag då största delen av all kommunikation sker via e-post eller på sociala medier.
Ett av breven var från en god vän som skrev från stugan i reservofficersskolan i Fredrikshamn år 1986.
Brevet handlade om hans vardag i det gråa, om marscher, stridsövningar och räknandet av dagar tills han skulle komma ut i det civila.
Men det handlade också om manlig vänskap, relationer och att ha någon att luta sin axel mot då livet suger.
Speciellt en mening värmer mitt hjärta ännu så här många år efter att brevet skrevs.
”Det verkar som om det alltid är fel brudar som nappar på kroken – men då det skiter sig, så har vi alltid varandra”.
Så sant som det är sagt. Flickvänner har kommit och gått, men vänskapen har bestått och han är fortfarande en av mina allra bästa vänner.
Vänskapen till honom och till mina övriga vänner från skol- och ungdomstiden har burit mig genom många svåra stunder i livet.
Vi känner varandra utan och innan och umgänget har alltid varit okomplicerat och lätt.
När äktenskap har gått i kras eller vi annars bara har mått dåligt har vi alltid kunnat lita på att vi finns där för varandra. Jag har vetat att någon finns där för att lyssna på mina sorger och bekymmer utan att ifrågasätta, döma eller förminska mina känslor då livet har sparkat mig i huvudet och däckat mig.
Och jag vet att de fortfarande är där.
För även om det nu känns som om jag är inne på rätt väg i livet kommer vännerna alltid att vara lika viktiga för mig som min partner är.
Samtidigt oroar jag mig för hur länge jag har förmånen att njuta av deras sällskap.
När män i min egen ålder som Olli Lindholm eller Matti Nykänen dör knall och fall infinner sig den obehagliga sanningen: det kunde ha varit någon av oss.
Dödsfallen påminner mig om hur skört livet är och att vi aldrig vet när vår sista stund är kommen.
Så trots att de är utslitna klichéer som jag egentligen tycker ganska illa om är jag beredd att hålla med. Lev i nuet, ta hand om varandra, och vårda vänskapen oberoende om den är manlig eller kvinnlig.
Och framför allt – glöm inte att vara snäll med dig själv.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.