Om journalister är politiskt aktiva blir det lätt konflikter
Av landets drygt 9000 nuvarande fullmäktigeledamöter har 48 uppgett sig vara journalist, eller pensionerad journalist. Att de är få kan föklaras med journalismens uppdrag att granska makthavarna och samhället, och med att journalister inte ska agera för egen vinning.
– Om journalister är kandidater i val krockar det med den fjärde journalistregeln och det blir etiska konflikter, säger ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, Eero Hyvönen, själv erfaren journalist och till utbildningen jurist.
Opinionsnämnden för massmedier (ONM) har till uppgift att tolka god journalistisk sed och försvara yttrande- och publiceringsfriheten. Vem som helst kan vända sig till ONM om man anser att man i press, radio eller tv har brutit mot god journalistisk sed.
Plock ur Journalistreglerna
1. Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.
2. Avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på journalistiska grunder. Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen.
3. Journalister har rätt och skyldighet att avvisa påtryckningar eller löften som syftar till att styra, förhindra eller begränsa informationsförmedlingen.
4. Journalister får inte missbruka sin ställning. De får inte ta upp sådant stoff till behandling som är förknippat med en möjlighet till personlig vinning och inte yrka på eller ta emot fördelar som kan äventyra deras oavhängighet eller yrkesetik.
– Jag minns ett fall från ett mediehus där jag jobbade, där en redaktör i en regionalredaktion ställde upp i val, berättar Hyvönen. När vi satte honom i långvarig karantän frågade han om inte vi, kollegerna, litade på hans omdöme att skilja på sitt privata engagemang och jobbet.
– Jo, sa vi, vi litar på dig men det handlar inte om det. Det handlar om hur det ser ut i läsarnas ögon.
Omplacering i jobbet kan vara en följd
Större mediebolag kan lösa den etiska konflikten så att journalisten omplaceras till andra uppdrag före ett val. På Hufvudstadsbladet finns till exempel ett fall där en journalist har fått andra arbetsuppgifter på grund att partnern kandiderar i kommunalvalet i juni.
I ett tidigare val fanns ett motsvarande fall, journalisten själv var inte kandidat, det räckte med att partnern var det för att omplaceringen skulle ske.
Journalister engagerar sig sällan, men kanske som pensionärer?
En närmare titt på data från förra kommunalvalet visar att åtminstone 10 av de 48 som uppgett journalist som sitt yrke är pensionärer. Många av dem har också uppgett ett annat yrke vid sidan om journalistens, vad de jobbar med kan alltså variera.
I statistiken med de 48 invalda journalisterna hittas några finlandssvenska namn, som Björn Månsson och Marcus West. Månsson är tidigare ledarskribent på Hbl, numera politiker och pensionerad journalist. West är chefredaktör för pensionärsförbundets God Tid, medan engagemanget i politiken gäller kommunen Malax.
Enigt Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet, får Kommunförbundet sällan frågor om intressekonflikter angående journalister i kommunalpolitiken, det är en så ovanlig kombination.
Däremot ställs oftare frågor om kommunala tjänstemän som kandiderar i val. Där finns också regelverk som säger att högre kommunala tjänstemän inte är valbara till politiska förtroendeuppdrag.
Utöver Eero Hyvönen och Marianne Pekola-Sjöblem har Lena Skogberg, tf ansvarig utgivare för Hbl, intervjuats för artikeln.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.