Stefan Holmström 21.05.2020 05:00

Det går snabbare än man tror, förnyelsen av Salutorget i Åbo. De stora ingreppen ska avslutas 2021, så att finslipningen av torget och de invidliggande gator sommaren ska vara klar 2022.
Och det är inte alls långt till 2022, bara två år. Det är inte mycket om man jämför med ett människoliv, och ännu mindre då man tänker på stadens snart 800-åriga existens. Plötsligt står vi bara där, vid det nya torget, och undrar över hur det blev s om det blev. Och lite senare tänker vi inte ens på saken. Vi bara upplever miljön, förhoppninsgvis på ett positivt sätt.
Den som vill säga sitt om hur det borde se ut hinner ännu göra det. I dag är sista dagen för att kommentera de fem inlämnade bidragen i tävlingen om hur Salutorget i Åbo ska se ut i framtiden (bidragen hittas här).
De fem bidragen tarvar inte kommentarer, de är ganska typiska visualiseringar med vackert väder och glada människor. Visionerna styrs dessutom av de krav som staden har ställt: tävlingsbidragen skulle innehålla åtminstone en scen, laddningsstationer för bussar, planteringar, fasta möbler, reklampelare och en station som mäter luftkvaliteten – samt ett ”vattenelement”, som springbrunn eller skridskobana.
De som har sett hur populär skridskobanan på Järnvägstorget i Helsingfors inser varför en sådan kunde vara toppen också i Åbo. Vintertid en skridskobana, sommartid ett fontänfält som man kan vandra i. Hur populära brukar inte sådana vara bland barn? Engagerande, lockande. Något som bara ser snyggt ut, utan att aktivera, är trist.
Visst ska reklampelare och laddningsstationer se bra ut, men de har trots allt inte samma funktion. Det är inte de som får folk att vistas på torget, göra det till ett vardagsrum.
Ett mål med det nya Salutorget är att utnyttja stadens historia som ett element. Det som har hittats i tidigare arkeologiska utgrävningar eller under Salutorget kunde lyftas fram – ”på något sätt”, som det står på stadens hemsida.
Målet är bra, för bra berättelser lockar. Många av de fynd som gjordes under torget gav bra rubriker som folk minns, som hästen som hittades i brunnen – hur kom den dit, undrade många. Konkret historia har sin charm, det är därför något så enkelt som djurskelett är så populära i det historiska museet Aboa Vetus & Ars Nova.
Det som saknas – men som förhoppningsvis läggs till senare – är sådant som inte syns på normala bilder. Detta trots att Åbo stad är något av en föregångare då det gäller AR, augmented reality – förstärkt verklighet.
I Åbo finns redan flera platser där man i helt vanlig gatumiljö kan flytta sig till en helt annan värld, med sin mobil. Det har varit möjligt att se Pennibron över Aura å eller vara med om en guidad rundvandring i Åbo 1812. I går lanserades fler nya AR-platser vid Aura å. Varför inte bygga upp ett helt medeltida virtuellt kvarter på torget?
Det är ändå torget i sig självt som avgör Salutorgets framtid. Det avgörande sker i grannkvarteren: Hansakvarteret har snart totalförnyats, Wiklund är ombyggt, nya Hamburger Börs växer fram, och hela Forumkvarteret har fått en detaljplaneändring.
Förenklat sett kan vi se det som så att det inte är Salutorget som ska locka människorna till centrum – enbart bidra till att hålla dem där, då de redan kommit dit av andra orsaker. Det handlar om att komplettera. Därför är det all anledning att se till att det nya torget också får några strategiskt planterade träd som kan skymma det faktum att torgmiljön är en kakofoni av byggstilar.
Betydelsen av ett lyckat torg kan inte underskattas. Därför borde vi kanske fråga oss hur mycket satsningen får kosta?
Ett villkor i Salutorgstävlingen har varit att visionerna får kosta maximalt 1 miljon euro att förverkliga. Denna ena miljon är såklart bara en del av det som nya Salutorget kostar staden, ett element av en större helhet. Något cyniskt kan man kanske räkna med att denna miljon sedan bara blir två eller tre, men det är en annan sak.
Här kommer vi ändå till en paradox: Hur mycket har det inte skrivits om alla mångmiljonprojekt i Åbo? Men nu, då det handlar om paradplatserna paradplats – inte en obskyr kärra i en backe eller ett krökt rör ovanför järnvägsspåren – känns en miljon som nästan inget.
Med andra ord: Om det är någon gång Åbo stad ska använda tillräckligt med pengar så är det väl nu?

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln