Olycksutredningscentralen klar med coronarapport – regeringen får kritik för munskydd, gränser och kommunikation
Olycksutredningscentralen har blivit klar med sin rapport om hur myndigheterna klarade sig under coronapandemins första skede, det vill säga januari–juli 2020. Centralen överlämnade rapporten till justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) på onsdagen.
Olycksutredningscentralens arbetsgrupp bestod av åtta utredare. Tillsammans har de intervjuat 150 personer från över 80 organisationer. Det är fråga om en massiv utredning.
Utredningen beställdes av regeringen, men utredarna har agerat självständigt.
– Resultaten kan sannolikt tillämpas på flera olika slags kriser, inte bara pandemier. Nästa kris kan vara annorlunda, säger arbetsgruppens ledare Kai Valonen.
Arbetsgruppen kommer med totalt 12 rekommendationer om hur regeringen och ministerierna bör utveckla sitt arbete utifrån resultaten (se fakta). Centralen kommer att se till att rekommendationerna åtföljs.
– Man kan få en uppfattning om att flera saker gått dåligt, men det är en illusion då flera saker de facto gått bra. Antalet dödsfall har varit mindre än i flera andra länder, hälsovårdens kapacitet har räckt till och samhället har rullat på, vilket inte är någon självklarhet, säger Valonen.
Flera misslyckanden
Enligt honom misslyckades Finland med att skydda de mest utsatta, till exempel äldre och ensamma personer, psykiskt sjuka personer och personer med dålig socioekonomisk ställning. Dessa fick betala det högsta priset för pandemin.
Dessutom ökade den offentliga ekonomins underskott betydligt som en följd av regeringens ökade låntagning.
– Det innebär att vi inte nödvändigtvis har lika mycket resurser för att klara av nästa kris. Samhället klarar inte av flera kriser i rad. Det krävs en period av återhämtning mellan kriserna, säger Valonen.
Annat som kunde ha gått bättre var hanteringen av gränstrafiken och säkrandet av nödvändig skyddsutrustning.
Nu fortsatte smittorna komma över gränsen samtidigt som resten av samhället stängdes ner. Försörjningsberedskapscentralens munskyddsbeställningar gick inte heller särskilt bra. När läget krisade sig köpte Försörjningsberedskapscentralen usla munskydd som inte kunde användas.
Även kommunikationen med medborgarna var stundvis bristfällig eller svår att förstå.
– Det gäller till exempel munskydden. Det var länge oklart vad som var rekommendation och var som var tvång, säger Valonen.
Lovar förbättring
Justitieminister Henriksson tackar för utredningen och säger att regeringen kommer att diskutera arbetsgruppens slutsatser.
– För Justitieministeriets del kan jag säga att reformen av beredskapslagen är i gång. Målet är att reformen ska vara klar för politisk diskussion i höst, säger Henriksson.
Enligt henne ingår där även förslag för hur krisledningen ska kunna förbättras.
– Coronapandemin har dominerat livet i Finland och resten av världen sedan mars 2020. Det är viktigt att vi analyserar och förstår hur vi har lyckats med att hantera den.
Olycksutredningscentralens rekommendationer:
- Statsrådet kansli ska se till att krisledningsmodellen revideras så att det finns en på förhand bestämd instans som ser till att ärenden bereds, verkställs och följs upp.
- Statsrådets kansli ska se till att informationsgången mellan olika myndigheter och förvaltningsnivåer förbättras.
- Justitieministeriet ska se till att det finns en lagstiftningsram som gör det möjligt för regeringen att styra regionförvaltningsverken och kommunerna snabbt och enhetligt.
- Statsrådets kansli ska utveckla ett system för att regelbundet följa upp olika myndigheters krisberedskap.
- Statsrådets kansli ska se till att det finns rutiner för att utnyttja den kunskap som finns på universitet och i organisationer i krissituationer.
- Finansministeriet ska utveckla system för att omorganisera den offentliga förvaltningen så att personal vid behov smidigt kan flyttas mellan olika uppdrag.
- Institutet för hälsa och välfärd ska förbättra sin uppföljning av farliga sjukdomar och sin beredskap att leverera lägesanalyser.
- Inrikesministeriet ska se till att det finns en plan för hur gränstrafiken kan begränsas kontrollerat i krissituationer.
- Arbets- och näringsministeriet ska utveckla rutiner för att plötsliga, stora upphandlingar ska kunna göras tillsammans med handelns organisationer, som har gott om erfarenhet av utrikeshandel.
- Finansministeriet bör se till att Finland har beredskap att snabbt genomföra digitala utvecklingsprojekt i krissituationer.
- Social- och hälsovårdsministeriet ska utveckla rutinerna för obduktioner så att man kan samla in information i en krissituation som utvecklas snabbt.
- Social- och hälsovårdsministeriet ska se till att det finns kompetens att identifiera hjälpbehovet hos stora människogrupper i krissituationer och svara mot det på ett samordnat sätt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.