Olyckan i Dragsvik: Problem med landstigningen redan på våren – ingen rapporterade farlig övning

Beväringen som hamnade i för djupt vatten i samband med barettmarschen i Nylands brigad i oktober låg tio minuter på botten innan man fick upp henne. Efter återupplivning på stranden vistades hon 16 dagar på sjukhus. Olycksutredningscentralen (Otkes) hittade flera brister i hur övningen genomfördes.
Så många att utredningsledaren Kurt Kokko är förvånad.
– Mängden som helhet förvånade mig i viss mån. Det fanns brister i olika skeden av planeringen och genomförandet av övningarna.
Otkes konstaterar i sin utredning bland annat att man kopierade en tidigare plan för övningen.
– Det är förståeligt att man kopierar övningsplaner men man kan inte göra det utan att fundera på hur de olika momenten fungerar, säger Kurt Kokko som lett utredningen.
Farlig övning upprepades
Till exempel upprepade man landstigningsövningen vid Pionjärstranden trots att beväringarna hade haft problem vid övningen redan våren 2023.
Om detta gjordes dock ingen avvikelseanmälan, så den farliga övningen upprepades på höstens barettmarsch, eller Kustjägarnas nivåprov.
Båtchefen hade inte fått tydliga anvisningar för kontrollpunktens förberedelser och genomförande. Olyckan inträffade eftersom beväringarna beordrades lämna båten, visserligen där man kommit överens om, men där det var för djupt.
Gruppen hade marscherat i ett dygn och beväringarna var trötta, efter bland annat en tidigare vattendragsövning där man fick tillåtelse att vada i stället för att simma, då det hade konstaterats att en i gruppen inte hade klarat simprovet.
Framme vid Pionjärstranden beordrades gruppen att klä av sig flytvästarna och landstiga. Eftersom man lämnade flytvästarna i båten antog en del av beväringarna att man skulle vada på grund av det.
– När man får en order om att hoppa, så hoppar man, konstaterar Kokko.
Det var svårt att simma, alla fick problem när de hamnade i vattnet. Alla konstaterade att de var trötta och att simningen var tung.
Beväringarna som inte tidigare hade övat på att ta sig ur en båt eller landstiga hoppade i det 9–10 gradiga vattnet. Det var ungefär samma temperatur i luften och den 20 minuter långa båtresan från Syndalen hade varit kall.
En del hoppade med väskan på ryggen och vapnet i handen, andra med vapnet i ena handen och väskan i andra, någon hade vapnet runt halsen.
I motsats till vad de hade väntat sig upptäckte de att deras fötter inte nådde ner till botten. Därför hamnade många av gruppmedlemmarna under vattenytan när de hade hoppat i vattnet och tre av dem kom inte genast upp till ytan igen. Panik uppstod. Beväringarna som kommit upp till ytan ropade på hjälp.
– Det var svårt att simma, alla fick problem när de hamnade i vattnet. Alla konstaterade att de var trötta och att simningen var tung, säger Kokko.
Övningsledaren på plats av en slump
Andra övningsledaren som av en slump kommit för att titta på landstigningen upptäckte situationen och började dra upp beväringarna som räddat sig till stranden på torra land. Även gruppchefen som tagit sig upp på stranden gick tillbaka ut i vattnet för att hjälpa de andra, och lyckades få upp två av beväringarna ur vattnet. Samtidigt började de andra skrika att en beväring fortfarande är försvunnen under vattnet.
Gruppchefen och andra övningsledaren började leta efter den försvunna beväringen under ytan. De hittade henne men hade problem att få upp henne. Det lyckades till sist med hjälp av flytbojar.
Under tiden körde båtchefen båten till en närliggande brygga för att undvika att personerna i vattnet hamnar under båten eller i vattenjetaggregatets sugsystem. Båtchefen hade inte till en början hört ropen på hjälp på grund av hörselskydden och båtens motorljud. När båtchefen insåg situationens allvar kontaktade han övningens lägescentral och anmälde att människor har hamnat i vattnet vid Pionjärstranden och att de behöver hjälp.
På stranden konstaterade den prehospitala akutsjukvården att beväringen var livlös, men beväringen kunde återupplivas och transporteras till fortsatt vård.
Utmattad redan i Syndalen
Beväringen som höll på att drunkna var 19 år och genomförde frivillig militärtjänst för kvinnor. Hon hade inlett sin värnplikt i juli 2023. Hon kunde simma och hade tidigare sysslat med simning som hobby.
Beväringen hade också avlagt det simkunnighetstest som krävs för barettmarschen. När olyckskontrollen startade i Syndalen var hon så utmattad att de övriga medlemmarna i gruppen nästan måste lyfta henne i båten.
De övriga beväringarna som hamnade i vattnet skadades lindrigt. Alla utsattes för kallt havsvatten och drabbades av olika grader av hypotermi.
Beväringen som skadades allvarligt hann vara under vattenytan i cirka 10 minuter. Vårdperioden på sjukhus för den allvarligt skadade var 16 dagar.
Flera av de som var delaktiga i olyckan och övningen har haft olika slags psykiska symtom efter olyckan.
Hittills har det inte konstaterats att olyckan skulle ha orsakat någon permanent hälsorelaterad skada. Den allvarligt skadade har återhämtat sig.
Enligt Kokko fanns det ingredienser för att det kunde ha slutat ännu värre.
– Personerna kämpade i vattnet. För någras del kan man säga att om det inte hade funnits kraftiga beväringar som hjälpte så hade det kunnat gå sämre för fler. Räddningsuppdraget skulle inte ha lyckats utan räddningspersonalen och utan de trötta beväringarna och utan att en ur stampersonalen som råkade komma dit av en slump samarbetade, säger Kokko.
Beväringarna har svårt att skilja på vad som är normalt och vad man borde anmäla. Man upplevde i det här fallet att det hörde till att övningen skulle vara svår och att man skulle klara den
Det mest frapperande med utredningen är att landstigningen visade sig farlig redan på våren 2023 och att man trots det inte gjorde någon avvikelseanmälan som kunde ha beaktats i planeringen av höstens övning.
– Beväringarna har svårt att skilja på vad som är normalt och vad man borde anmäla. Man upplevde i det här fallet att det hörde till att övningen skulle vara svår och att man skulle klara den, säger Kokko.
Det har med Kustjägarutbildningens karaktär att göra. Den gröna baretten har status och är därför eftersträvansvärd.
– Det skapar normer och status som kan leda till högre risktagning. Tunga övningar motiverar beväringarna, men även om de är krävande och innebär risker måste de utföras säkert, säger Kokko.
Han anser inte direkt att barettmarschen slopas men tycker att man borde ha flera möjligheter att delta i den så att man inte genomför den med våld till exempel då man är sjuk.

Ingen från Nylands brigad var på plats då utredningen presenterades i Helsingfors på onsdagen. Från Försvarsmaktens sida deltog ledande arbets- och tjänstgöringssäkerhetschef Ville Rosenlund som inte helt hade hunnit bekanta sig med Otkes utredning.
Han säger att det redan dagen efter, den 11 oktober blev klart att utredningen utvidgas med Otkes insats.
– På vår begäran, påpekar Rosenlund.
– Vi ser det som mycket viktigt för transparensen och för att vi ska kunna förbättra oss att vi kan vända oss till Otkes, även om vi kunde göra det internt.
Är det tryggt att göra sin militärtjänst vid Nylands brigad?
– Sett till statistiken är Nylands brigad är lika säkert som alla andra truppförbanden. Jag förstår att finns en oro. Jag har inte varit i kontakt med något annat truppförband lika mycket som med Nylands brigad på sistone. De har tagit kontakt till och med på kommendörsnivå. Vi har haft en positiv och rak dialog. Vi har velat ge brigaden ett positivt stöd, brigaden har nog fått sin beskärda del av det negativa. Nylands brigad är ett bättre ställe nu än det var före olyckan. Jag hoppas vi kan utveckla våra truppförband via rapportering och inte via olyckor framöver.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.