Förflytta dig till innehållet

Olli Rehn har en plan för hur Ukraina kan bli EU-medlem

Olli Rehn. Har som presidentkandidat en modell för Ukrainas EU-medlemskap och för hur Finland ska lösa frågan med trupper till ett annat Natoland.

Presidentkandidaten Olli Rehn har den kanske lite otacksamma uppgiften att bli utfrågad på eftermiddagen i riksdagsforskningscentrets serie vid Åbo universitet samma dag som konkurrenten Alexander Stubb har frågats ut på förmiddagen.

Det kan vara en orsak till att det stora auditoriet bara är halvfullt när Rehn får ordet.

Modell för Ukraina

En av publikfrågorna handlar om Ukrainas väg till EU.

Där har Olli Rehn ett klart förslag, som bygger på den modell som EU-kommissionen använde under åren 2004–2014 då EU utvidgades med Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Det är unionens största utvidgningsprocess någonsin och Olli Rehn hade som EU-kommissionär ansvar för den.

– Vi jobbade med en triangelmodell där EU skulle ta emot nya medlemmar, samtidigt som utvidgningen inte fick spränga EU:s budget och den gemensamma EU-politiken skulle följas.

”Utvidgningen lyckades”

Agenda 2000 var unionens sätt att förbereda sig på fler medlemmar och Olli Rehn säger att den tog åratal att genomföra.

– Men EU lyckades utan att dess budget gick över styr. Finland ska förbereda sig på en liknande kommande övning, kanske Agenda 2030. Också den kommer att ta många år.

Samtidigt betonar han att utvidgningen lyckades.

– Den zon av fred och säkerhet som EU innebär i Europa blev större då de här tio länderna blev nya medlemmar.

man bakom bord i föreläsningssalCarina Holm
Presidentkandidaten Olli Rehn utfrågades av riksdagsforskningen vid Åbo Universitet.

Som Mauno Koivisto

Rehn, som är tjänstledig från jobbet som chefdirektör vid Finlands bank under presidentvalskampanjen, säger att han är glad över att vara i Åbo universitets Mauno Koivisto-auditorium.

– Koivisto blev också president då han var tjänstledig från jobbet som chefdirektör vid Finlands bank, säger han.

Som president vill Olli Rehn bevara freden vid landets gränser, så att Finland också i fortsättningen kan fortsätta att bygga samhället på ett fredligt sätt.

Han vill också att säkerheten och tryggheten i vardagen bevaras, så att finländarna har bröd och värme, eftersom det är avgörande för ett stabilt samhälle.

Han vill också att värderingar som demokrati och principen om rättsstaten används som bas för samhällsbygget.

– Vår utrikespolitik ska ledas av fria händer och kloka beslut. Jag vill jobba framåt, för republikens bästa.

Som en arbetsintervju

Olli Rehn ser mötet med väljarna som en arbetsintervju.

– Jag har varit med och rekryterat många människor i olika sammanhang. Då frågar jag alltid två saker, om deras motivation och om deras erfarenhet.

Han vill bli Finlands president eftersom han älskar Finland.

– Jag har också den erfarenhet och bakgrund som behövs för att på ett framgångsrikt sätt göra det arbete som Finlands president ska göra.

”I många spad”

Han säger sig ha kokats i många slags spad och kan därför fatta tuffa beslut också under hård tidspress.

– Jag är född i Savolax och känner landsbygden, samtidigt som jag har bott länge i huvudstadsregionens tillväxtcentra, och i Bryssel.

Olli Rehn beskriver presidentens uppgifter som ett utmaningarnas landskap.

Presidenten leder landets utrikespolitik i samråd med regeringen och med stöd av landets riksdag.

– Samtidigt har omvärlden förändrats drastiskt på trettio år. I början av 1990-talet var riktningen framåt efter Berlinmurens fall och ett enat Tyskland och Europa. På grund av Rysslands aggression i Ukraina och Rysslands och Kinas maktpolitik verkar det som om vi backar, och liberala samhällsvärderingar utmanas.

stor föreläsningssal vid ett universitetCarina Holm
Olli Rehn är den nästsista av kandidaterna som utfrågas vid Åbo Universitet. Sist i tur nästa vecka är Jutta Urpilainen, SDP.

”EU måste vara starkare”

Han säger att EU måste vara en starkare säkerhetspolitisk aktör och kunna kringgå Ungern, om landet fortsätter att blockera den gemensamma politiken.

– De 300 miljarder som finns i beslagtagna ryska medel bör kunna användas för att bygga upp Ukraina.

Som Natomedlem stärker Finland Natos nordiska muskler.

– Det är ändå viktigt att komma i håg att också som Natoallierad så är det vår egen reservistarmé som i första hand ska försvara oss när en kris eller konflikt inträffar. Vi bidrar också alla varje dag till försvarsviljan, genom det sätt vi bemöter varandra på, säger Olli Rehn och hänvisar till den gyllene regeln om att bemöta andra som man själv vill bli bemött.

Ekonomi är också säkerhetspolitik

Han anser också att landets president har ett ekonomiskt ansvar för Finland, eftersom landets ekonomi har effekt på landets säkerhet.

– Presidenten har en viktig roll genom att använda sina tal för att bygga en samhällelig enhet, som bär också under svåra tider. Vi måste kunna diskutera med varandra på ett civiliserat sätt, också om till exempel invandring.

Olli Rehn betonar också att det är viktigt att nedskärningar görs på ett socialt rättvist sätt, för att inte utmana Finlands interna kristålighet.

Avtalsreservister

När det gäller frågan om att skicka finländska reservister eller beväringar till eventuella konflikter i ett annat Natoland har Olli Rehn en lösning.

– Dels behöver försvaret mer personal. Dels kunde Finland parallellt utveckla ett system med frivilliga reservister, som till exempel för en period på fem år skulle förbinda sig att åka i väg som beredskapstrupper på Natouppdrag. Vi kan kalla dem avtalsreservister. De skulle vara beredda också på uppdrag i en konfliktsituation.

tygmärke för kandidatCarina Holm
För studerande. Efter utfrågningen fanns det tygmärken för den som ville pryda sin studentoverall.

Olli Rehn

Presidentkandidat uppställd av en valmansförening.
Född i S:t Mickel 1962.
Chefdirektör för Finlands bank sedan 2018.
Har varit vice ordförande för EU-kommissionen samt EU-kommissionär med ansvar för ekonomi och utvidgning under åren 2004–2014.
Var riksdagsledamot för Centern under åren 1991–1995 och 2015–2016, samt näringsminister i Juha Sipiläs (C) regering 2015–2019 .
Europaparlamentariker 1995–96 och 2014–15.
Filosofie doktor i internationell ekonomi från Oxfords universitet 1996.
Gillar fotboll och jazz.

Här kan du läsa intervjuer med andra presidentkandidater.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter