Ökade statsandelar ger andrum, men är ingen räddning för Pargas eller Kimitoön
ÅU-fotoUnga Pargasbor på vandring, och fler invånare skulle vara en metod då stadens ekonomi ska fås på fötter. Stadshuset i bakgrunden. Foto: Anja Kuusisto
Den statsandelsreform som gjordes 2015 slog så hårt mot Åboland att spåren ännu syns i den kommunala ekonomin i Pargas och på Kimitoön. Men den statsbudget som slogs fast i tisdags ska i bästa fall normalisera läget – vad statsandelarna beträffar.
– Kimitoön hörde till de största förlorarna i senaste reform. Redan i fjol höst gjorde vi sparprogrammet Balans 2020, när vi såg vartåt det lutade, och trots att statsandelarna nu ökar är de ingen lösning på längre sikt, säger Daniela Sundberg, controller i Kimitoöns kommun.
Kimitoön får cirka 1,6 miljoner mer i statsandelar än i fjol.
Kommunen är väldigt beroende av statsandelar, konstaterar Sundberg. Statens andel av de pengar som snurrar runt den kommunala ekonomin är mer än 40 procent.
– Ifjol, 2018, gjorde vi vårt första underskott, på 2,9 miljoner. För i år budgeterade vi med ett stort minus, 2,5 miljoner, och nu när budgetramarna för nästa år utformas till en budget handlar det också om ett minus. Så på längre sikt är det här en omöjlighet.
Lite bättre men inte bra i Pargas
Lite bättre men inte alls bra är det i Pargas.
– Större statsandelar betyder tre miljoner mer för oss, eller att statsandelarna ökar från 28 till 31 miljoner, säger stadsdirektör Patrik Nygrén i Pargas.
Det betyder att statsandelarna återgår till den nivå de hade innan reformen 2015.
– Men det betyder inte att vi skulle kunna ändra på den sparkur vi som bäst lever med, med inköpsstopp, minimal användning av vikarier, och en genomgång av alla fortlöpande avtal.
– Vi budgeterade ett två miljoners underskott för det här året, och nu finns en överskridningsrisk på 2,5 miljoner och dessutom ett skatteinkomstbortfall. Vi drar i alla bromsar vi kan utan mer allvarliga ingrepp.
– Någon överraskning är de större statsandelarna inte, kommunförbundet gjorde redan i maj bedömningar som visade ungefär det vi nu får bekräftat, säger Nygrén.
Få kommuner kan vänta in på hösten med att planera nästa års penninganvändning, så kommunförbundets beräkningar på våren är en viktig signal.
Den slutliga uppdaterade versionen av statsandelarnas utfall för kommunerna kommer 7 oktober.
ArkivKimitoön. ÅU-foto
Måste kommunerna sovra i sina uppgifter?
Både Kimitoöns kommun och Pargas stad får besvara följande fråga:
Står det så illa till att kommunerna måste börja särskåda vilka uppgifter som är lagstadgade och vilka som är icke-lagstadgade för att spara?
– Vi måste se över vårt sätt att arbeta på alla plan, säger Nygrén. Det betyder inte att de lagstadgade uppgifterna skulle gå fria från sparandet, man kan sköta också de uppgifterna på olika sätt och vi försöker hitta bättre sätt.
Daniela Sundberg svarar så här:
– Våra kommuner, jag tror det gäller Pargas också, har vissa särdrag som tvåspråkighet och geografisk splittring. Det gör att man inte kan spara in på samma sätt som om det fanns en enda centralort med kommunala tjänster på ett språk.
Pargas och Kimitoön
Invånare: Pargas har cirka 15 500 invånare, Kimitoön har cirka 6 800.
1 års budget: I stora drag 100 miljoner för Pargas, kring 50 miljoner för Kimitoön.
Intäkter: Förhållandet skatteintäkter och statsandelar är för Pargas del cirka 60/40 av intäkterna, för Kimitoön cirka 50/drygt 40. Kommunerna får också mindre inkomster från olika avgifter och försäljning av egendom.
Ökningen av statsandelar för 2020 – som statsbudgeten nu aviserat – är tre miljoner för Pargas och 1,6 miljoner för Kimitoön.
Källor: Kommunernas webbplatser och intervjuer med Patrik Nygrén och Daniela Sundberg
Artikeln uppdaterad 20.9 klockan 10.20, Kimitoöns underskott för 2018 blev 2,9 miljoner, inte 2,5 miljoner.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.