Ohisaloeffekt snarare än Marineffekt bland svenskspråkiga väljare – över 70 procent röstar på SFP
Hela 71 procent av finlandssvenskarna tänker rösta på Svenska folkpartiet i det kommande valet. Förhandsröstningen avslutades på tisdagen. Själva valdagen är på söndag.
Den opinionsundersökning som tankesmedjan Magma beställt visar ett väldigt högt valdeltagande bland finlandssvenskarna. I övrigt följer svenskspråkiga den allmänna trenden där en högre utbildning också betyder högre valdeltagande.
– Det kan sägas att resultatet är överraskande stabilt. Stabiliteten är också ett resultat och man måste se det som intressant, säger samhällsanalytiker Kaisa Kepsu på Magma.
Eftersom så många som deltagit i undersökningen tänker rösta på Svenska folkpartiet, är siffrorna som rör de andra partierna inte är lika representativa. Men en allmän trend kan skönjas.
På de här partierna tänker de svenskspråkiga rösta
- Svenska folkpartiet 71 procent
- Socialdemokraterna 6 procent
- De Gröna 6 procent
- Samlingspartiet 5 procent
- Kristdemokraterna 4 procent
- Vänsterförbundet 3 procent
- Sannfinländarna 3 procent
- Centern 1 procent
- Annat parti 1 procent
SFP i klar ledning
Av finlandssvenskarna säger 71 procent att de kommer att rösta på SFP. I riksdagsvalet 2019 var motsvarande siffra 67 procent. Resten av partierna får några procents stöd var och av de stora partierna ligger Centern i botten med 1 procents väljarstöd.
På delad andra plats bland finlandssvenska väljare finns Socialdemokraterna och De Gröna med 6 procent var. De Gröna vinner långsamt mark, speciellt i Helsingfors.
– Det finns mycket potential hos De Gröna, 18 procent säger att de kunde tänka sig rösta på dem om de inte röstade på sitt valda parti. Speciellt i Helsingfors och Åbo finns det en annan potential hos Gröna än hos Sannfinländarna, säger Kepsu.
Arkiv/Nils Erik ForsgårdHon säger att den diskussion som förts fram i nyhetsrapporteringen om att Sannfinländarna skulle vinna mark bland finlandssvenskar inte får något stöd i undersökningen. Trots att partiet ställt upp fler kandidater också på svenskt håll, är debatten överdimensionerad när man ser på forskningsresultaten.
Av regionerna är det i Österbotten som SFP har högst väljarstöd (Vasa 87 procent och resten av Österbotten 78 procent). Minst är det i Åbo (53 procent), där De Gröna (19 procent) och Vänsterförbundet (11 procent) sticker fram en aning. I Helsingfors och Esbo meddelar 61 procent att de röstar på SFP medan 11 procent röstar på De Gröna och 10 procent på Samlingspartiet.
I övriga Nyland och övriga Åboland har SDP snäppet större väljarstöd än i resten av Svenskfinland. SFP dominerar även i dessa regioner (74 procent och 57 procent).
Viktiga valteman för svenskspråkiga i Finland
- Hälso- och äldrevård
- Utbildning och forskning
- Svenskan i Finland
- Klimat, energi och miljö
- Ekonomi och skatter
- Arbete och arbetslöshet
- Unga och marginalisering
- Bastrygghet och social trygghet
- Jämställdhet och likabehandling
- Markanvändning och infrastruktur
Ohisaloeffekten kryper in
Den så kallade Sanna Marin-effekten som varit närvarande i politiken under coronapandemin ser ut att ha avtagit. Den syns inte alls till bland de svenskspråkiga väljarna. Samhällsanalytikern Mikko Majander på Magma säger att våren varit svår för statsminister Marin (SDP).
– Både för henne och för hela regeringen, för människorna är så trötta på coronan så det är nästan lite svårt att skilja på den och Marineffekten.
Majander säger att den förtjusning som funnits för statminister Marin börjar neutralisera sig. Nu åtnjuter hon ungefär det stöd som vilken som helst statminister skulle göra.
– Det är naturligt i politiken att någon snabbt kommer upp och sedan alltid i något skede går ner.
Majander påpekar att det faktum att Marin inte talar svenska i samma utsträckning som till exempel ministerkollegan Maria Ohisalo (Gröna) också kan påverka. Det finns snarare en begynnande Ohisalo- och Li Andersson-effekt bland finlandssvenska i vissa regioner.
SPTUnga kan ändra mönstret
De unga väljarna visar på ett lite annat mönster än väljarna över 35. När stödet för SFP bland hela den finlandssvenska befolkningen är över 70 procent sticker under 35-åringarna ut med ett stöd på dryga 50 procent.
– Där finns en större spridning bland de yngre generationerna gällande vilket parti man röstar på. Vi får se om det är bestående eller om de har ett annat väljarmönster när de blir äldre, säger Kepsu.
När Magmas undersökning jämförs med MTV3:s opinionsundersökning visar det sig att svenskspråkiga, och särskilt SFP-anhängare, är mer partitrogna än väljare i regel. Av de svenskspråkiga anger 63 procent att de tänker rösta på samma parti som i kommunalvalet 2017. Av de som röstade på SFP 2017 tänker 86 procent också nu rösta på partiet.
Den nationella siffran för partitrogenhet är 47 procent.
Opinionsmätningen bland svenskspråkiga i Finland
Undersökningen är beställd av tankesmedjan Magma och utförd av Taloustutkimus.
Respondenterna valdes genom ett representativt kvoturval för målgruppen enligt landskap, ålder och kön.
I undersökningen deltog 1 000 svenskspråkiga respondenter på fastlandet (inte Åland) i åldern 18–79 år (Helsingforsregionen 270, resten av Nyland 249, Åboregionen 95, Vasaregionen 171, resten av Österbotten 215).
Felmarginalen är 3 procentenheter åt båda hållen.
Intervjuerna genomfördes per telefon 26.4–28.5.2021 (2–7 veckor före kommunalvalet). Intervjuspråket var svenska.
Magma har gjort motsvarande undersökning inför riksdagsvalen (2019, 2015, 2011) och Europaparlamentsvalen (2019, 2014, 2009).
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.