Ohisalo: ”Vi pratar för mycket om vårdreformen i det här valet”
I över 200 kommuner kommer finländarna i år att kunna rösta på en grön kandidat. Av befolkningen har nu 93 procent möjlighet att rösta på någon av de kandidater som lotsas av partiordförande och inrikesminister Maria Ohisalo.
— Det är historiskt. Vi fick över 200 tilläggskandidater till våra listor, säger Ohisalo.
De Gröna ställde sig mycket kritiska till att flytta kommunalvalet från april till juni, men med facit på hand säger Ohisalo att det här alternativet känns tryggare.
En fråga som många vill ha svar på inför valet är hur den kommande vårdreformen påverkar kommunernas ekonomi. Det finns också en oro över att social- och hälsovårdstjänster så att säga flyttar längre bort från kommuninvånarna när administrationen flyttas till vårdlandskapen.
— Vi måste komma ihåg att många av de frågor vi pratar om fortfarande kommer att finnas inom den kommunala sektorn i flera år framåt.
Feltänk om skolkuratorer
Den oro som finns för att skolkuratorer och skolpsykologer kommer att försvinna från skolorna ser Ohisalo som obefogad. Enligt henne har De Gröna försäkrat sig om att den enda ändring som sker är att skolvärldens hälso- och socialvårdsexperter får sin lön.
— Vi har specifikt jobbat för att försäkra oss om att dessa personer fysiskt kommer att jobba på samma ställen och med samma elever som tidigare.
Däremot kommer kuratorerna och psykologerna få ett större kollegium när fler är under samma administration. Det här ser Ohisalo som en bra sak och refererar till att hälsoproblem sällan är endast hälsoproblem. Ofta handlar det om en större helhet av både sociala och psykiska problem.
Därför anser hon att en bredare, mångprofessionell gemenskap stödjer jobbet med ungdomarna.
Ohisalo lyfter också fram vikten av att lärare och skolpersonal har tillräckligt med tid för varje elev. Coronakrisen har som känt slagit väldigt hårt på ungdomarna och Ohisalo vill se ett bredare och starkare samarbete mellan olika samhällsinstanser.
— Då blir skolmiljön tryggare för alla. Det handlar också mycket om mobbning och där är minoriteter oftare utsatta. Vi har utarbetat ett handlingsprogram mot mobbning och jobbar med ankarverksamhet mellan polisen, hälsovården och socialvården.
Ju mer förebyggande arbete det görs, desto bättre mår unga. Det betyder också bättre kommunal ekonomi, säger Ohisalo.
Vårdreformen så jämlik som möjligt
Trots att hon tycker att vårdreformen blivit en lite för stor fråga under kommunalvalet säger Ohisalo att reformen är av största vikt.
— Vi har utarbetat en modell som är så jämlik som möjligt. De områden som har mer sjuklighet får mer resurser och de växande områdena med mångspråkighet ska få förhöjd finansiering.
Förutom mångspråkigheten nämner hon hemlöshet och förändrad befolkningsstruktur som orsak till förhöjda resurser.
Ohisalo säger att ett av valets viktigaste teman för De Gröna är det förebyggande arbetet för att unga ska må bra. Också andra redan utsatta samhällsgrupper har fått det ännu svårare i och med coronakrisen.
StatsrådetFinland har fortfarande kring 4 000 hemlösa personer och fler och fler av dessa är barnfamiljer. Trots att siffran gått neråt är det enligt Ohisalo alltför många.
— Vi stöder principen bostad först, det vill säga att en person inte behöver bevisa att hen är fri från missbruk eller får vård för psykisk sjukdom för att få en bostad. Först ska personen få ett hem, sedan kan man börja med rehabiliteringen.
Hon säger att i de kommuner man kör med principen bostad först har man de facto sparat in inom både rehabilitering och hälsovård.
Vårdens hjältar måste få vila
Ohisalo säger att det helt klart är vårdpersonalen som är den här krisens hjältar och att det behövs åtgärder för att de fortsättningsvis ska orka i sitt arbete. Hon säger att det finns mycket man kan göra genom att planera arbetstider, höja löner inom kommunerna och ordna förmånligt boende.
— Men pengar löser inte heller allt, de här personerna behöver också arbetshandledning och stöd i sitt arbete. Ingen hade kunnat förvänta sig en sådan här kris och den är ännu inte över. Jag hoppas att kommunerna och sjukvårdsdistrikten också sköter om personalens psykiska hälsa.
Hur svarar du på SLC:s fråga om kommunernas rätt att tvångsinlösa mark?
— Utgångsläget för vårt parti är att en tvångsinlösning alltid är det sista alternativet. Det måste föras diskussioner i dylika situationer och det är också bra att påminna sig om att kommunen inte är ansiktslös, de som bestämmer är de vi väljer in nu. Det kan vara du eller din granne som sitter i fullmäktige och fattar dessa beslut.
— Vid en tvångsinlösning måste den allmänna nyttan alltid vara större än markägarens förtret. Dessutom ska det betalas ett marknadsenligt pris för marken.
Frågor till partiledarna
Inför intervjuserien med partiledarna har SPT kontaktat fem olika aktörer i samhället som fått ställa en fråga till partiledarna.
Syftet har varit att inkludera allmänheten på ett bredare plan och öka kommunikationen mellan beslutsfattare och medborgare.
De fem aktörerna är Kommunförbundet, Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Folktinget, Psykosociala Förbundet och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund.
Kommunförbundet:Hur tar ni hand om tillräcklig finansiering för kommunal vitalitet, konkurrenskraft, återstående undervisning och välfärdstjänster efter social- och hälsovårdsreformen?
Finlands Svenska Skolungdomsförbund:Många unga uppger att de mår sämre nu än de gjorde innan coronapandemin, och redan då var statistiken dyster. På vilket sätt kan man konkret inom kommunerna se till att ungas välbefinnande tas i beaktande och inte blir marginaliserade till följd av pandemin?
Folktinget:Enligt vårdreformen kommer elevvården att överföras från kommunerna till de stora välfärdsområdena. Inom skolvärlden är man orolig över att dessa viktiga tjänster försvagas och flyttas bort från skolgemenskapen. Resurserna är otillräckliga redan i dag och det finns en oro för att de blir ännu svagare i framtiden. Om vårdreformen går igenom, hur kan man då trygga samarbetet mellan kommun och välfärdsområde vad gäller barns och ungas välbefinnande?
Psykosociala Förbundet:Hur vill ni som parti beakta och stödja de som annars har utmaningar i livet och som nu upplever att coronaepidemin försämrat läget ytterligare?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund:Grundlagens paragraf 15 tryggar vars och ens egendom, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det har det blivit allt vanligare att kommuner tvångsinlöser mark i förtjänstsyfte eller begränsar användningen av mark via planläggning. Hur kommer ditt partis kommunala förtroendevalda att agera i en situation där markägarnas grundlagsstadgade egendomsskydd ställs mot planläggarnas syn på behovet av exempelvis markförvärv eller skyddsområden?
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.