Offentliga stöd stör – får företagen att fokusera på fel saker
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det finns en mängd offentliga stöd som företag och institutioner kan få för att utveckla sina projekt vidare. Inom min bransch är det framförallt Business Finland och NTM-centralerna som står för finansieringen.
Exempel på stöd är:
- 5 000 euro för tidigt vidareutveckling av en idé
- 50 000 euro för internationalisering av en någorlunda fungerande affärsmodell
- 500 000 euro för kommersialisering av ett forskningsprojekt
De offentliga stöden är så pass fantastiska att det är få företag baserade i Finland som väljer att flytta sitt huvudkontor till ett annat land (jag har nog aldrig hört talas om det, men säkert händer det ibland), trots att en majoritet av försäljningen sker på annan ort.
I sin helhet låter det bra, men stöden medför även problem.
Det första problemet är att de offentliga stöden vrider på företagens verksamhetsinriktning.
Det här problemet gäller också för införskaffande av annan finansiering, framförallt investerare, men har en lite mindre destruktiv karaktär.
På grund av att stöden är näst intill gratis att få för företagen och dess företagare, börjar bolagets ägare tänka på “vad behöver jag göra för att få de offentliga stöden?”.
Detta är en helt rimlig och rationell tanke, eftersom det är pengar hemåt för bolaget och individen som äger bolaget.
Men här uppstår ett stort problem — de krav som offentligheten ställer på företaget är vilt åtskilt från vad företagets potentiella kunder (även kallat marknaden) kräver.
Det innebär att i stället för att skapa något som kunderna verkligen vill ha och är villiga att betala för, så skapar företaget något som lättar på storebrors plånbok.
Det stora problemet med detta är att det inte är hållbart. Även om du som läsare kan tycka att 50 000 euro i stödpengar låter som mycket, så är det mer eller mindre vad som krävs för att hålla en mindre affärsverksamhet igång mellan sex till tolv månader.
Därefter är pengarna slut. Om bolaget i stället hade lagt hela sin själ och varelse i att lösa ett problem för sina kunder så bra att de köper som galningar, behövs inget stöd. Företaget står på egna ben.
Ur mitt perspektiv så skapar de offentliga stöden alltså en snedvridning i fokus som skadar företaget. Men det orsakar också osynliga förluster för dig som kund.
Eftersom företaget inte anstränger sig tillräckligt för att tillfredsställa de behov som du och andra kunder har, vill du inte köpa produkten.
Den är helt enkelt inte bättre än vad du redan använder idag. På så vis blir du snuvad på en överlägsen lösning på dina problem, utan att du vet om det.
Det andra stora problemet är att själva utformningen av stöden hindrar företagen från att göra rätt saker, när de väl fått stöden.
I de flesta stöd som finns tillgängliga är en sak absolut förbjuden — försäljning. Det som är absolut livsviktigt för ett företag är det som förbjuds.
Företaget kan bränna pengar på konsulter till höger och vänster som ger mer eller mindre fantasifulla tankar om vad företaget kunde göra i framtiden. Men de tillåts inte lägga pengar på att ha äkta säljkontakt med kunden.
Utan säljkontakt blir det omöjligt att veta om företagets produkt håller måttet, eller om strategin faktiskt fungerar. Som någon sa: Ingen affärsplan överlever kontakt med kunden.
Summa summarum finns det tydliga problem med de offentliga stöden till företag, och vi bör vara försiktiga då vi hör politiker tala om ”satsningar” på företag.
Att ge dem skattepengar är nästan alltid fel väg att gå. En bättre lösning är att titta på tydliga flaskhalsar inom lagstiftningen som försvårar verksamheten; ett klassiskt exempel är reglerna kring anställningar.
Det finns lösningar, men offentliga stöd är inte rätt väg att gå.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.