Offentliga skatteuppgifter avslöjar inkomstklyftor: "Ekonomisk ojämlikhet gör att folk blir rädda"


I fredags uppgav Skatteförvaltningen att det handlade om 27 000 felaktiga beskattningsbeslut, men nu säger man att endast en del av de här breven är felaktiga. Foto: ÅU
Om du vill få rika att jobba lite mer – ge dem mera pengar. Om du vill få fattiga att jobba mer – ge dem mindre pengar. Den här gamla devisen förklarar varför ekonomisk ojämlikhet är ett problem, menar jämlikhetsforskaren Olli Kangas.
Nationalekonomen Tom Berglund, professor emeritus vid Svenska handelshögskolan, anser att ekonomisk ojämlikhet inte är ett problem i Finland eftersom Finland globalt sett hör till de länder som har den högsta inkomstjämlikheten. Enligt honom borde man i stället fokusera på att få fler in i arbetslivet än att minska på inkomstklyftorna.
— En viss ojämlikhet är nödvändig, annars skulle det vara svårt att få någon att göra sådant som är otrevligt och svårt. Om vi skulle ha fullständig ekonomisk jämlikhet, hade vi varit tvungna att tvinga folk.Enligt Berglund ska det gå att tjäna pengar och bli rik. Det handlar om att individuella önskvärda prestationer ska belönas och att ekonomisk vinst behövs för att sporra risktagande som ingår i all affärsverksamhet. Utan ojämlikhet stagnerar samhället.
— Det är först när inkomstskillnaderna blir extremt stora som problemen hopar sig. Extrem ojämlikhet leder till produktionsbortfall på grund av trångboddhet och undernäring och ökar brottsligheten. Det vill ingen ha.
Pressen gottar i skvaller
På måndag offentliggör Skatteförvaltningen vem som tjänade mest år 2018. Enligt Berglund har offentlighetsprincipen spelat ut sin roll i den här frågan.
— Med listorna blir det lätt för kriminella att hitta mål för sin verksamhet. Jag är lite förvånad att man fortfarande anser att det är viktigt att publicera de här uppgifterna.Skatteuppgifterna synliggör den ekonomiska ojämlikheten, det kommer man inte ifrån. Men Berglund ser inget problem i att chefer tjänar svindlande summor.
— En vd för ett storbolag kan med sina beslut åstadkomma hundratals eller tusentals gånger mer värde för företaget än vad genomsnittsarbetstagaren kan göra.Utan ekonomiskt incitament skulle bolagen inte kunna locka till sig de bäst lämpade direktörerna, menar han.
— Jag ser det som naivt att tro att man skulle kunna anställa en vd som bara är intresserad av bolagets bästa utan att själv vara intresserad av pengar. Ska vi ha en person som är bra på att ta hand om den stora förmögenheten som ett bolag förvaltar så måste det vara en sådan person som själv värdesätter pengar, säger Berglund.
Jämlikhet en rättvisefråga
Åbobaserade professorn Olli Kangas, programdirektör för Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi, tycker däremot inte att man kan vifta bort ojämlikhetsproblematiken så lätt. Visst, Finland och Norden hör till de länder som är mest ekonomisk jämlika, men ojämlikhet är så starkt kopplat till brottslighet och misär att man också i Finland behöver satsa på att minska klyftorna.
— Ekonomisk ojämlikhet är roten till många sociala problem i samhället. Man har till exempel kunnat se att folk är rädda för att gå ute i mörkret i länder där inkomstskillnaderna är stora. Det finns också ett samband med våldsdåd och inkomstklyftor.
Han poängterar att förvärvsinkomstskillnaderna är relativt små i Finland, men att förmögenheten är ojämlikare fördelat.

Olli Kangas tycker inte att man kan vifta bort problemen med inkomstklyftor så lätt, Foto: Pressbild
— Om förmögenhet koncentreras till några få personer så blir samhället i obalans. I Finland tar det i genomsnitt tre generationer att komma upp från fattigdom till den genomsnittliga inkomstnivån i landet.Den rikaste promillen i Finland har blivit allt rikare under de två senaste årtiondena. Och under hösten ifrågasattes Postens dåvarande vd Heikki Malinens lön på cirka 82 000 euro i månaden.
— Är det verkligen så otroligt svårt att leda Posten? Är det sex-sju gånger svårare än att vara statsminister och leda landet? För tio år sedan gjorde jag en undersökning om vad finländarna tror att olika vd:ar har i lön och vad de anser att personerna borde ha i lön. Det visade sig att finländarna underskattar lönerna.Därför tycker Kangas att det är viktigt att man uppmärksammar löneskillnader till exempel under dagen då Skatteförvaltningen offentliggör inkomstuppgifterna.
— Det är väldigt svårt att jämna ut inkomstskillnaderna. Det är spelets anda, i en global ekonomi kan man inte reglera hur mycket man kan tjäna. Enligt mig är det viktigast att vi jobbar för att avlägsna alla hinder för fattiga att jobba upp sig i samhället, till exempel genom att satsa på den allmänna utbildningen.
OK att skatteuppgifterna är offentliga, men media behöver inte och skall inte publicera listorna och göra ett nummer av det för att kanske sälja lite mer. Dessa listor skapar bara mer avundsjuka och negativitet än de gör nytta. Om nu någon är så nyfiken vad x-person har tjänmat så kan man väl olla upp det själv.
Det är en självklarhet och en rättighet att kunna få vara anonym, särskilt i ett digitaliserat samhälle där alla spionerar på alla och dammsuger användarnas information och kartlägger användarnas vanor och politiska åsikter samt mycket mer. Om GDPR gäller företag så skall samma sak gälla för staten och mydigheterna där medborgarna har rätt att radera sina uppgifter som staten och myndigheterna har fått tag på.