Odlarna är hoppfulla trots regnvåta åkrar — men hårda köldknäppar på snöfri mark kan skada höstgrödorna
Här och var ser man dyblöta åkerområden fyllda med vattenpölar. Foto: J-O Edberg
Höstens stora regnmängder som orsakat vattenfyllda åar och diken och ställvis översvämmade åkrar har inte nämnvärt påverkat höstgrödorna.
Enbart under december månad föll det 86 millimeter regn i Åbo enligt Meteorologiska institutets mätningar.
Här och var ser man fortfarande dyblöta åkerområden fyllda med vattenpölar.
Men odlarna klagar inte. Åtminstone de odlare som ÅU talat med är hoppfulla och ser framåt med tillförsikt.
Enligt dem har höstgrödorna klarat sig någorlunda bra hittills trots den ovanligt blöta hösten.
– Den torra sommaren har gjort att vattnet har runnit undan ganska bra trots allt, säger odlare Christer Jägerskiöld i Kimito.
Näring förs ut i vattendragen
Jägerskiöld som odlar höstvete och råg på 40 hektar säger att höstsådden bara fläckvis har legat under vatten.
– Det är bara tillfälligt. De senaste dagarna när det inte regnat så mycket har vattnet sjunkit undan och det ligger inte längre vatten på åkrarna. Men visst har man kunnat se hur regnen på vissa ställen har fört med sig jordmassor. Regnen gör dessutom att näring i jorden förs ut i vattendragen, säger Jägerskiöld.
Men i det stora hela har hans odlingar klarat sig bra.
– Hittills är det ingen större fara. Det är först ifall det råkar bli hård köld då marken är bar och det bildas is som gör att grödorna inte får syre. Då uppstår skador.
För tillfället är han mera bekymrad över vägarnas dåliga skick än över höstgrödorna.
– Regnen gör att vägarna har blivit mycket dåliga. Speciellt sandvägarna, de har fått djupa gropar, säger Jägerskiöld.
Spannmålsodlare Mickel Nyström i Korpo ser ännu inge orsak till oro.
Nyström odlar höstsäd på hälften av gårdens spannmålsareal. Och hittills har höstgrödorna drabbats bara fläckvis av vattenmassorna.
– För tillfället ser det ganska bra ut. Så länge växterna är i vinterdvala är det ingen större fara. Det är först på våren när grödorna börjar växa som de kan ta skada ifall det blir många minusgrader, säger Nyström.
Hård köld skulle skada rötterna
Odlare Helena Fabritius i Kimito säger att det vore harmligt ifall höstgrödorna tog skada med tanke på den dåliga lönsamheten inom jordbruket.
Enligt Lukes färska siffror över jordbrukets lönsamhet var bondens timlön i år i snitt 6,70 euro.
– Jag hoppas verkligen att grödorna klarar sig i vinter, säger Fabritius, som är verksamhetsledare för producentorganisationen SLC Åboland.
Än så länge ser det som sagt rätt så bra ut. Men höstgrödorna som såddes i september och kom upp ur jorden i oktober behöver ett snötäcke som skyddar dem mot vinterkylan.
Blir det hård köld och de blöta odlingarna fryser till is tar rötterna skada.
Men plusgrader och sol är inte heller bra om marken är bar. I sådana väderförhållanden kan grödorna börja växa mitt i vintern.
Fabritius är ändå hoppfull.
– Det är bara att hoppas på det bästa. Man kan ändå inte göra något åt vädret, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.