Förflytta dig till innehållet

Odla fisk på land för miljön — professor i miljöekonomi föreslår också proteinfabriker för att minska lantbrukens utsläpp

Professor Markku Ollikainen från Helsingfors universitet har radikala förslag för Skärgårdshavet. Foto: Carina Holm


Hur Skärgårdshavet mår har en stor betydelse för hur hela Östersjön mår.
Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands klimatpanel, har ett par förslag för hur vattenkvaliteten i Skärgårdshavet kunde förbättras.
Ollikainen var en av talarna under det regionala forumet för Skärgårdshavet som ordnades i Åbo i tisdags.
– Fisk borde odlas i anläggningar på torra land. Teknologin finns för att bygga upp de första pilotprojekten.
Han hänvisar till nya EU-regler, som inte godkänner sådant som försämrar vattenkvaliteten eller ökar belastningen på vattendrag.
– Det gör att fiskodlingen i Finland för tillfället stampar på stället. Men om vi klarar av att odla fisk på land finns det exportmöjligheter och vi kan tävla med den odlade laxen från Norge.

Förutspår proteinfabriker

Ollikainen förutspår också stora förändringar inom lantbruket om tjugo år.
En vision är att det finländska lantbruket i framtiden främst skulle ägna sig åt specialgrödor i mindre skala.
– I stället för åkerodling skulle syntetiskt och biologiskt bulkprotein framställas i kliniska och slutna proteinfabriker. Sådant protein kunde ersätta soja från Argentina och Brasilien och för att framställa det behövs varken gödsel eller bekämpningsmedel.
På det sättet skulle åkerarealen som används för traditionell odling minska – och därmed också utsläppen av fosfor- och kväve i vattendragen.
– Lantbruket kring Skärgårdshavet är Finlands enda så kallade hot spot på Östersjökommissionens lista över betydande förorenare. Därmed har vi förbundit oss att göra något åt lantbrukets fosforutsläpp.
Skärgårdshavet är ett unikt hav, med sina öar, sin levande skärgård och värdefulla ekosystem.
– En utmaning är att det gränsar till betydande odlingsområden. Om vi klarar av att lösa det här kan vi visa exempel för Polen och Baltikum.

Jordbrukarna kan ansöka om stöd för att sprida gips på åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområde. Foto: J-O Edberg

Gips på åkrarna skyddar vattendragen

Ollikainen har också lett ett forskningsprojekt där man för att skydda vattnet från lantbrukets utsläpp har strött gips på åkrarna.
– Det är en vattenskyddsmetod, där vi har fått strålande resultat med halverad fosforhalt.
Effekterna av gipsningen märktes direkt och de håller i ungefär fem år. Miljöministeriet beviljade i våras sammanlagt 45 miljoner euro för en treårsperiod för att strö ut gips på åkrarna och NTM-centralen i Egentliga Finland håller i trådarna.
– Vattnet i Savijoki i Lundo, där metoden testades, har aldrig varit så klart som efter gipsningen, säger Ollikainen.
När gips strös ut på åkrarna har det störst effekt på vattenkvaliteten vid kustvattnen och i den inre skärgården.
Några negativa miljöeffekter med gipset har forskarna inte hittat, även om de har letat, och till och med den hotade flodpärlmusslan har klarat sig.
– I hela konceptet finns inget som skulle förhindra att man får EU-stöd för att strö ut gips på åkrarna i framtiden, även om det än så länge är ett nationellt projekt.
Radikala förslag och visioner behövs om vi vill förbättra vattenkvaliteten i Skärgårdshavet och ha en hållbar utveckling.
– Det här är riktningen, säger han.
– Den internationella naturturismen ökar och det finns ett stort intresse för Norden. Det kan ha nationalekonomisk betydelse för oss om vi förstår att utnyttja det väl.
Vinnaren är den som kan erbjuda bra service och ren och oförstörd natur.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter