Carina Holm 26.01.2019 04:20

I Finland har vi den förmånen att det finns ett allmänt och nationellt vaccinationsprogram, som ger oss kostnadsfria vaccinationer mot en lång rad sjukdomar redan från det att vi är mycket små.
Finländska barn och unga vaccineras mot åtminstone elva olika sjukdomar, också för att ge skydd mot de följdsjukdomar som dessa sjukdomar kan förorsaka.
Till det nationella vaccinationsprogrammet hör vaccin mot sjukdomar som polio, difteri och stelkramp, men också mot mässling, röda hund och vattkoppor.
Flickor får dessutom vaccin mot livmoderhalscancer och Pargasbor får vaccin mot fästingburen hjärninflammation, TBE.
Trots att de allra flesta föräldrar låter vaccinera sina barn utan någon större dramatik finns det ett visst vaccinmotstånd, som gör att vaccinationsgraden lokalt inte är tillräcklig för det flockskydd man strävar efter, det vill säga att också de individer som av någon anledning inte kan vaccineras ändå ska ha ett skydd mot en viss sjukdom.
Ett färskt exempel är mässlingsutbrottet i Jakobstadstrakten, då ett barn i Larsmo i slutet av november insjuknade i mässling efter en utlandsresa.
Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad kartlade drygt 260 personer som hade kommit i kontakt med barnet under smittoperioden.
45 av dem saknade skydd mot mässling.
Genom stora förebyggande insatser med till exempel extra vaccinationsmottagningar lyckades man förebygga den mässlingsepidemi som befarades. (Österbottens Tidning 18.1.2019.)
Den här veckan insjuknade ett ovaccinerat barn i mässling i Kotka efter en utlandsresa.
Barnet har under den tid som sjukdomen smittar varit bland annat på dagis, på en privat läkarstation och på jourmottagningen vid centralsjukhuset i Kymmenedalen.
Att kartlägga vem som kan ha smittats är ett omfattande och resurskrävande arbete. Bara på dagis har 45 barn och vuxna kommit i kontakt med barnet.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, är flockskyddet i Kotka ändå gott då 95 procent i kommunen är vaccinerade (Yle Uutiset 22.1.2019).
Men ett gott flockskydd är inte någon självklarhet, ens i ett välutvecklat land som Finland, med ett nationellt vaccinationsprogram sedan många år tillbaka.
För första gången listar nu Världshälsoorganisationen WHO vaccinmotstånd som en av världens allvarligaste hälsorisker för år 2019.
Vaccinmotstånd ses som en hälsorisk av samma kaliber som sjukdomar som exempelvis denguefeber, hivviruset som förorsakar aids, en världsomfattande influensapandemi och ebola.
Bland hälsoriskerna finns också icke-smittsamma sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Att vaccinmotståndet nu listas som ett av de allvarligaste hälsohoten i världen inför detta år bör tas på allvar.
Det är också något som borde få vaccinmotståndarna att ta sig en funderare.
Vaccinmotstånd handlar inte bara om den enskilda individens hälsa och ståndpunkt. En individs beslut att inte vaccinera sig eller familjens barn får konsekvenser också för andra, ibland också med dödlig utgång.
I och med att vi i många, många år har fått vaccinationer mot till exempel polio är det få yngre människor som har träffat någon som har drabbats av polio och vet vilka livslånga konsekvenser sjukdomen får för den som drabbas.
I stället kan vi surfa på nätet, ända tills vi hittar information som tilltalar oss, trots att den inte bygger på vetenskap eller i värsta fall rentav är felaktig eller farlig.
I länder där barn fortfarande dör i sjukdomar som hos oss har försvunnit för länge sedan – tack vare ett omfattande vaccinationsprogram – skulle många föräldrar tacksamt låta vaccinera sina barn, om de bara kunde och om det bara fanns vaccin att tillgå.
Världshälsoorganisationen WHO konstaterar att nuvarande vaccineringar räddar ett par, tre miljoner människor från döden varje år. Genom att utvidga vaccinationerna kunde ytterligare 1,5 miljoner människor räddas, enligt WHO:s bedömning.
Organisationen konstaterar att mässling är en sjukdom som globalt sett har ökat med trettio procent. Allt beror inte på ett vaccinmotstånd, men sjukdomen har kommit tillbaka i länder som redan nästan hade blivit av med den.
Som bäst pågår ett stort forskningsprojekt om orsakerna till vaccinmotstånd i Finland, med både forskare från Åbo Akademi och Åbo universitet involverade.
Det ska bli spännande att höra vad de finländska forskarna kommer fram till.
Att säga nej till vacciner som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet är nämligen inte enbart en privatsak.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln