Natalie Skogman 31.07.2024 13:40

När människor mår allt sämre och vården belastas är det lätt hänt att närstående och de utan diagnos faller i glömska. Desto svårare kan det vara att hitta hjälp och stöd på svenska. Som svar på efterfrågan startar två kamratstödgrupper på svenska i Åbo i höst.

En av grupperna riktar sig till personer som kommer från en dysfunktionell familj eller omgivning, medan den andra hoppas fånga upp dem som känner att de riskerar drabbas av utmattning.

I egenskap av erfarenhetsexperter kommer Linda Kyrklund och Daphne Jensen att leda varsin grupp.

– Vi hoppas att grupperna ska erbjuda en trygg omgivning för att våga ta steget att börja prata. På det viset kan du nå insikten om att du inte är ensam i sina upplevelser. Det finns massvis med andra människor som känner likadant, de pratar bara inte om det, säger Kyrklund.

– Mycket i samhället är fortfarande väldigt tabubelagt vilket bidrar till tystnad och känslor av skam. Vi vill motverka det stigmat och den skammen genom att dela med oss av våra historier.

I en kamratstödsgrupp stödjer människor med liknande bakgrund eller erfarenheter varandra i olika livssituationer.

Det är frågan om lågtröskelverksamhet i förebyggande syfte för att öka det psykiska välbefinnandet. Grupperna är ett pilotprojekt som initierats av Psykosociala förbundet och finansieras av flera fonder och stiftelser.

– Vi har diskuterat det behov som finns i Åbo med Turun Mielenterveysyhdistys, och efterfrågan på svensk service är hög, säger Psykosociala förbundets verksamhetsledare Petra Nummelin.

Kamratstödgrupperna kommer att hållas vid Turun Mielenterveysyhdistys utrymmen. Till dem kan man anmäla sig utan remiss eller diagnos.

Natalie Skogman

Psykosociala förbundet sprider kunskap om psykisk hälsa och jobbar aktivt med intressepolitiska frågor. Genom sina medlemsföreningar erbjuder de rådgivning och stöd runtom i Svenskfinland och på Åland, bland annat genom kamratstödsföreningen Livsgnistan i Raseborg.

Föreningens ordförande Pamela Kinnunen var bland de första som utbildades till erfarenhetsexpert på svenska i Finland, och tillsammans med Nummelin utbildade hon Jensen och Kyrklund till erfarenhetsexperter.

Ny utbildning på svenska

I september startar Livsgnistan tillsammans med Psykosociala förbundet en ny erfarenhetsexpertutbildning på svenska i Karis.

En erfarenhetsexpert är en person som genomgått utbildning och har egen erfarenhet av till exempel psykisk ohälsa eller missbruk. Eller som Kyrklund: har erfarenhet av att leva i en dysfunktionell miljö.

– En del går utbildningen som en del av den egna utvecklingsprocessen, säger Nummelin.

Som erfarenhetsexpert kan man bland annat föreläsa, fungera som arbetspar med en professionell eller verka inom planeringen, evalueringen och utvecklingen av olika tjänster inom social- och hälsovården.

Man kan också leda kamratstödsgrupper, så som Jensen och Kyrklund ska göra från och med i höst.

– Det finns en styrka i att vända livets motgångar till en resurs. När man använder sina erfarenheter för att hjälpa andra så hjälper man samtidigt också sig själv, säger Kinnunen.

– Även om man är där i egenskap av gruppledare så blir det en form av kamratstöd också för sig själv, säger Jensen.

En drivkraft i livets motgångar för både Jensen och Kyrklund var att de ville känna att kampen inte varit förgäves. De ville ta det negativa och göra någonting positivt av det.

Stöd i kombination av teori och människohistorier

Kyrklund vet hur det är att leva i en dysfunktionell familj, där en närståendes missbruk påverkat hennes psykiska välmående negativt. Hon beskriver det som att hon insjuknat tillsammans med sina nära och kära.

Erfarenheten av att vara medberoende är anledningen till att hon i höst startar en kamratstödsgrupp. Gruppen tar avstamp i dysfunktionella livsmiljöer.

– En dysfunktionell omgivning kan handla om exempelvis missbruk eller någon psykisk eller somatisk sjukdom i familjen. Det kan vara en bilolycka, en svår skilsmässa, utmattning eller vad som helst som inverkat skadligt på personen bredvid, säger Kyrklund.

Det behöver inte nödvändigtvis handla om en specifik person i ens omgivning. Man kan också påverkas negativt av det samhälle eller den kultur man växt upp i.

– Då skapas ett medberoende som i sig kan göra att man anammar osunda beteendeformer, vanor och mönster i vardagen. Man sätter sina egna behov åt sidan och ens resurser går hela tiden åt till att ta hand om andra människor, säger Kyrklund.

Kyrklund har själv deltagit i och fått hjälp av kamratstödgrupper. Först när hon mötte människor med liknande upplevelser kunde hon komma till kritan med varför hon mådde så dåligt. Men det har alltid skett på finska, och svåra ämnen kan vara lättare att prata om på eget modersmål. Därför känns det värdefullt för Kyrklund att få erbjuda en grupp på svenska.

– I gruppen kommer vi tillsammans bygga upp en gemenskap där du blir hörd, sedd och förstådd, säger Kyrklund.

Kyrklund är själv socionom och närvårdare med inriktning på psyk- och missbrukarvård.

Natalie Skogman

Jensen jobbar som arbetslivscoach, mental tränare och yogainstruktör samt har en magister i livsmedelsvetenskaper.

För 15 år sedan gick hon själv igenom en utmattning. Jensens grupp riktar sig till personer som vill undvika utmattning eller känner att de är på gränsen till utbrändhet.

Utbrändhet, utmattningssyndrom och burnout betyder i sammanhanget detsamma, eftersom det inte finns en officiell diagnos i Finland tillsvidare.

– Gruppen kommer att träffas under arbetstid som en signal till samhället att inte ytterligare belasta utmattade. För att bibehålla balansen behöver man i stället ge dem en möjlighet att hantera riskfaktorer och återhämta sig, säger Jensen.

Hon hoppas att arbetshälsovården och studenthälsan skulle kunna samarbeta med dem och tipsa klienter om gruppen. Att människor med olika bakgrund och livssituation deltar i gruppen skulle gynna gruppen och ge mera perspektiv, enligt Jensen.

– Gruppen ger dig kunskap och stöd att skapa mera utrymme för det som är viktigt för dig och gör dig glad i livet, säger Jensen.

När alarmklockorna ringer

På grund av att det inte finns någon direkt statistik är det svårt att säga hur utbrett fenomenet är i Finland. Men vissa varningstecken finns att ta i beaktande.

– Ibland är det jag själv som ställer de högsta kraven på mig. Orsaken varför jag själv gått in i väggen är för att jag överpresterat, alltid velat vara duktig och haft svårt att säga nej.

– Man kan förstås bli utbränd av andra orsaker, men den största gruppen är just de som på något vis alltid vill prestera, ha kontroll samt behaga andra och sätter dem fram om sig själv, säger Jensen.

Utmattning eller utbrändhet kommer sällan plötsligt. Det är en långsam och påsmygande process. Man gör för mycket och återhämtar sig för lite. På så vis vänjer man sig också vid de vanliga varningstecknen som sömnsvårigheter, huvudvärk och liknande stressymptom.

– Det är just sådana människor som värderas i arbetslivet, de som alltid fixar och levererar. Det är synd att just de också lätt blir utnyttjade. Det är svårt att säga nej, och det kommer vi arbeta med i gruppen, säger Jensen.

Gruppen kan hjälpa dig känna igen vad som är normalt och inte normalt. Jensen känner inte till att det skulle finnas någon annan erfarenhetsexpert i Åbo som pratar om sin utmattning, inte ens på finska.

Projektet innebär ett nytt sätt att jobba för att främja psykiskt mående och undvika onödig sjukfrånvaro eller belastning av vården.

Natalie Skogman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln