Carina Holm 09.01.2020 04:29

Nya jobb, mer pengar, bättre lönsamhet, nya investeringar…
Ja, den närmaste framtiden för företagen i Egentliga Finland ser ljus ut, om man får tro den årligen återkommande landskapsprognosen, vars färskaste upplaga publicerades i onsdags.
Enligt prognosen fortsätter den ekonomiska tillväxten också i år.
Regionens företag förväntar sig att deras omsättning, personalstyrka, investeringar och lönsamhet växer och prognosen förutser att tusentals nya jobb skapas i år.
Företagarna känner också investeringsiver. En femtedel av dem som har svarat tror att investeringarna ökar.
Det låter som en finfin start på det nya året.
Mest optimism känner företagarna i trakten kring Loimaa. Och stor tillförsikt känner också IT-företagen i regionen.
Den kommun i landskapet där det är enklast att vara företagare är Lundo, som anses ha regionens företagarvänligaste klimat.
Också hos företagen i Pargas finns en stark tro på att år 2020 blir ett bra år.
Förväntningarna på företagens omsättning har fått saldotalet 40, vilket betecknas som mycket högt av prognosmakarna.
Också Pargasföretagens lönsamhetsförväntningar är höga.
Landskapsprognosen för år 2020 syns i en skinande blank kristallkula, som kastar ett vackert ljus i den grå januaridagen.
Men trots all sin glans har kulan några fläckar, som inte är helt lätta att åtgärda.
De företag som har svarat på enkäten befarar att tillväxten blir långsammare i år jämfört med i fjol.
Förväntningarna på det egna företagets omsättning har generellt minskat med fem enheter från i fjol och är nu 29. Också lönsamhetsförväntningarna har minskat med en enhet, medan företagens förväntningar på en personalökning har minskat med fyra enheter jämfört med prognosen för fjolåret.
Det största orosmolnet är att det finns en risk för brist på rätt sorts arbetskraft, med rätt utbildning.
Den här oron bland företagarna har ökat jämfört med fjolårets prognos.
Att det finns utbildad arbetskraft lyfts också fram av företagarna som det viktigaste när det gäller landskapets intressebevakning.
Åbo flygplats livskraft är också väsentlig. Nästan hälften av dem som har svarat lyfter fram dess betydelse för regionens framgång och välmående. Nästan lika många betonar företagsamhetsfostran.
En dryg tredjedel lyfter fram entimmeståget som den viktigaste helheten för intressebevakningen i landskapet, medan en femtedel vill att hamnen utvecklas.
Annat som stör det strålande klara skenet från kristallkulan är att framtiden blir allt svårare att förutsäga och att konkurrensen hårdnar.
Samtidigt anser var femte av dem som har svarat att just en bättre förutsägbarhet både gällande det egna företaget och omvärlden skulle öka deras vilja att investera.
Företagen känner också oro för att de inte kan utnyttja teknologin till fullo.
I år kan över 270 diplomingenjörer börja studera vid de nya utbildningarna i maskin- och materialteknik vid Åbo universitet, efter att Undervisnings- och kulturministeriet i somras beviljade universitetet rätt att utbilda inom dessa områden.
Både staden och storföretag som Meyer Turku, Elomatic och Cadmatic har bidragit med professurer till de nya utbildningarna.
Det är ett sätt att försöka bemöta företagens krav på den utbildade arbetskraft som behövs.
Samtidigt handlar nya utbildningar ofta om mer långsiktiga lösningar medan företagen skulle behöva behörig arbetskraft nu med det samma, i år.
Många av dem som har svarat anser exempelvis att lärlingsutbildningarna borde utvecklas. En majoritet av dem som har svarat talar också för lokala avtal och arrangemang.
Varvsindustrin och dess underleverantörer ställer allt mer specifika kunskapskrav på sin personal. De teknologiska lösningarna blir allt smartare och därmed allt mer krävande. Det behövs också en helhetssyn på exempelvis ett kryssningsfartyg och på de krav som framtidens passagerare ställer.
De nya utbildningarna löser inte alla problem, men är steg i rätt riktning.
Den riktigt svåra nöten att knäcka kan vara förutsägbarheten i en omvärld som blir allt snabbare och allt mindre förutsägbar.
Inte ens med artificiell intelligens har vi en säker kristallkula att ta till ännu på länge.
En prognos är naturligtvis en prognos och det är också viktigt att komma ihåg att landskapsprognosen inte tas fram av något oberoende samhällsforskningsinstitut, utan av Företagarna i Egentliga Finland och av Andelsbanken.
Den bygger på de svar som företagarorganisationen har fått av sina medlemmar. Över 7 300 enkäter skickades ut och 744 företagare svarade, vilket ger en svarsprocent på 10,2.
Samtidigt har prognosen publicerats sedan 1990-talet och kontinuiteten ger den tyngd.
Och det är företagen som sysselsätter folk och det är i företagen som de nya jobben skapas.
Om de inte har tilltro till framtiden är det svårt för andra att ha det.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln