Nyårsspådom: Det blir ett mellanår för de stora klubbarna – som vägs upp av lokala sportöverraskningar
TPS-supportrarna får vänta på framgången ett tag till, om ÅU:s Fredrik Häggman har rätt i sin prognos för 2019. ÅU-foto
Jag hoppas verkligen att 2010-talets sista sportår för med sig medvind i de åboländska storklubbarnas segel – det skulle behövas.
När vi pratar ligasport har 2010-talet inte varit någon guldera för regionen.
Inom herrfotbollen och herrishockeyn, de sporter som lockar flest åskådare, bygger lagen ännu för framtiden.
Ishockey-TPS, som fortfarande håller på att repa sig efter ekonomiska bekymmer, har trots en bra placering i grundserien svajat rejält under senhösten.
Skador på viktiga spelare har gjort att truppen stundtals varit alldeles för tunn. Generationsväxlingen är inte fullbordad ännu, samtidigt som Kärpät inte kan hotas på toppen.
Det positiva för framtiden är att klubben har starka bakgrundskrafter i form av Supercell-miljonärerna Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja.
Föreningen har minst sagt lovande unga juniorer och 2020-talet kan bli det nya 1990-talet för TPS.
Då kanske i en ny ishall vid Bangården.
Svajigt för Åbofotbollen
Åbos stora fotbollsklubbar TPS och Inter har sina egna svackor att ta sig ur.
Inter försöker än en gång gjuta olja på vågorna efter de senaste årens turbulens.
Mantrat som upprepas är långsiktighet och modern fotboll – ord som ska förverkligas av nya tränaren José Riveiro, som dessutom lär hungra efter en bra första chefstränarinsats att lägga på CV:n.
Men det hänger på att han får ett lika hungrigt spelarmaterial.
De senaste årens spelarkaruseller höjer inte förtroendet för scoutingverksamheten.
Ta till exempel fjolårsvärvningen Ivan Sesar.
Sesar lämnade Inter redan i juli och ersättaren Julian Guevara var efter ett lojt halvår överflödig i klubben.
Att två av klubbens fjolårsspelare dessutom misstänks för mutbrott är ännu en olycklig omständighet.
Riveiro borde ändå ha som målsättning att kämpa om Europa League-plats och att få bygga vidare en säsong till.
Kan TPS stiga till ligan?
TPS å sin sida har begränsade ekonomiska resurser och med tanke på det är nya chefstränaren Tommi Pikkarainen ett bra val.
Pikkarainen har kontaktnätet som krävs för att hitta de lokala förmågor som TPS har råd med.
Anfallet, den enda delen av lagbygget som är klar, håller hyfsad division 1-klass.
Men räcker det för direkt avancemang till ligan, vilket klubben tidigt satte som målsättning?
Det blir inte lätt. Pikkarainens tränarmeriter är också svåra att utvärdera.
Han har befunnit sig i relativ medieskugga sedan det senaste chefstränaruppdraget i VPS 2010, som slutade i brutet kontrakt. VPS anno 2010 var trögt och stillastående, och TPS-fansen får hoppas att det är sant som Pikkarainen säger att hans fotbollsfilosofi har förändrats sedan dess.
Det är ingen mening med att försöka avhandla alla sportgrenar eller enskilda idrottare i en och samma krönika. Men det bör sägas att sportåret inte blir en flopp bara för att storlagen i de största publiksporterna misslyckas med att leverera.
Många höjdpunkter under fjolåret
Några av förra årets höjdpunkter står i stället att finna i de mindre idrottshändelserna, i junioridrotten eller på hobbynivå.
Ta till exempel Stafettkarnevalen – ett mer känsloladdat och spännande evenemang än någon av höstens avslagna Intermatcher.
2019 väntas bland annat finlandssvenska skidmästerskap på Finby skidstadion i Pargas, ett evenemang som är möjligt tack vare stort lokalt engagemang.
Pargasborna kan också glädjas för ålänningarnas skull under 2019.
Åland United kommer nämligen att gå långt i årets damliga. Klubben hårdsatsar med bland andra hemvändande Pargasbon Anna Westerlund.
I laget spelar också Pargasbördiga systrarna Olivia och Isabella Mattsson.
En av de sporter som ligger närmast mitt eget hjärta är friidrotten.
Friidrotten är ju utanför rampljuset under hela vintersäsongen och bjuder alltid på överraskningar då säsongen börjar.
I fjol skrev ÅU bland annat om unga häcklöparen Viola Westling från Åbo, som på bara några år gick från nybörjare till uttagning i Finlands JVM-landslag.
Hon är inte den enda lovande idrottaren på det lokala planet.
Sist och slutligen är det ju också så att sporten slutar vara intressant när den blir förutsägbar – jag utgår från att åtminstone någon av spådomarna slår fel och att mina förväntningar för 2019 överträffas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.