Nya vårddirektören ska bevisa sina språkkunskaper vid muntligt förhör

Det nya välfärdsområdets styrelse förde på tisdagen en lång och ingående diskussion om den blivande välfärdsområdesdirektörens språkkunskaper.
Enligt det ursprungliga förslaget från fullmäktige skulle det i jobbannonsen stå att direktören bör besitta ”En insikt i hur man genomför tvåspråkig service”.
Den något luddiga formuleringen godkändes inte av styrelsen. På förslag av styrelseordförande Sanna Vauranoja (Saml) sägs det nu att direktören bör ha flytande praktiska kunskaper i finska, svenska och engelska för att framgångsrikt kunna sköta tjänsten.
Kunskaperna testas av en arbetsgrupp där SFP:s Niklas Guseff och De Grönas Janina Andersson ingår.
Guseff är relativt nöjd med beslutet.
– Det är ju inte riktigt det vi eftersträvade, men det är bättre än ingenting. Kanske till och med bättre än att endast kräva nöjaktiga kunskaper.
– Det brukar vara så att alla partier säger sig i princip vara för svenskan, men när det kommer till kritan finns inte stödet. Nu var det bara Vänsterförbundet som stödde oss.

Guseff tror att det är en fördel med att testa kunskaperna i praktiken och inte kräva ett formellt språkprov.
– Många anser att om man skulle kräva teoretiska kunskaper skulle det kanske avskräcka de mest kompetenta sökandena. Fast å andra sidan, är man tillräckligt kompetent klarar man säkert också svenskan.
I jobbannonsen ska det också stå att den sökande bör ha högre högskoleexamen, ledarerfarenhet och att personen är insatt i välfärdsområdets verksamhet.
Tjänsten ska ledigförklaras så fort som möjligt, kanske redan på fredag eller senast i början av veckan. Direktören blir högsta chef för 23 000 vårdanställda och har ansvaret för en servicehelhet som beräknas vara värd 2,2 miljarder euro.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.