Kim Lund 23.01.2023 12:191

Det var i samband med inspelningen av en dokumentärserie om Estonias förlisning den 28 september 1994 som det upptäcktes tidigare okända hål i fartygets skrov.

Upptäckten som gjordes hösten 2020 satte fart på spekulationerna om att det kunde ha inträffat en explosion ombord eller att någon annan utomstående faktor skulle ha förorsakat olyckan som krävde 852 liv.

Estniska, svenska och finländska myndigheter inledde en ny utredning och på måndagen presenterade de tre ländernas olycksutredningscentraler sin mellanrapport.

Enligt den estniska olycksutredningscentralens direktör Rene Arikas finns det inget som tyder på att olyckan skulle ha förorsakats av ett främmande objekt eller en explosion i fartygets för.

– Det finns inga tecken på att Estonia skulle ha kolliderat med ett fartyg eller annat flytande objekt. Det finns inte heller någonting som tyder på att det skulle ha inträffat en explosion i närheten av bogvisiret.

Det finns inte heller bevis på att det skulle ha funnits militärmateriel ombord på fartyget den ödesdigra natten, sägs det i mellanrapporten.

Fartyget var inte sjödugligt och det certifikat som var beviljat borde aldrig ha skrivits ut.

Rene Arikas

Däremot visar utredningen att Estonia inte borde ha fått tillstånd att trafikera rutten Tallinn-Stockholm. Fartyget var felcertifierat eftersom det fanns fel och brister i bogvisiret som lossnade i den hårda stormen.

Arikas säger att om det hade gjorts en noggrannare inspektion av visiret skulle felen ha upptäckts och olyckan skulle sannolikt aldrig ha inträffat.

– Fartyget var inte sjödugligt och det certifikat som var beviljat borde aldrig ha skrivits ut.

Slutrapporten blir klar nästa år

Mellanrapporten baserar sig bland annat på geologiska utredningar av havsbottnen. Enligt professor Martin Jakobsson på Stockholms universitet vilar fartyget på en berggrund där de nya hålen upptäcktes, men han tar inte ställning till vad som har förorsakat hålen.

Förutom de geologiska undersökningarna har undervattensrobotar tagit omkring 45 000 fotografier av vraket. Det har också gjorts en detaljerad digital 3D-modell av fartygets ställning på havsbottnen.

– Fotogrammetrin och den digitala tredimensionella modellen ger oss en unik möjlighet att analysera vrakets tillstånd och dess skador, säger Jonas Bäckstrand som är biträdande generaldirektör för den svenska haverikommissionen.

Utredningen fortsätter nu med ytterligare undersökningar av fartyget, bogvisiret och förrampen. Man ska också ta sig in i fartyget och inspektera bildäcket.

– Det här är endast är endast en mellanrapport. Det finns fortfarande frågetecken som måste rätas ut och några slutgiltiga svar har vi ännu inte, säger Rene Arikas på den estniska olycksutredningscentralen.

Slutrapporten beräknas vara klar nästa år.

Ett engelskt sammandrag av rapporten kan läsas här.

Artikeln uppdaterad och omskriven i sin helhet 23.1 klockan 14.45.

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln