Nya skolvägar kan bli aktuella för Åboelever – ”Det kan inte fortsätta som tidigare”
Arkiv / Pia HeikkiläTvå elevupptagningsområden ska bli ett för de allt fler svenskspråkiga barnen i Åbo. Det här beslöt svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning på tisdagen.
Bekymret är att Sirkkala skola annars inte fylls effektivt och att det blir på tok för trångt i Cygnaeus skola.
– Hur vi än vänder och vrider på det här så kan det inte fortsätta som tidigare, säger Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning.
Läget blir akut då nya Sirkkala skola öppnar hösten 2023. Skolan har då plats för 400 elever, jämfört med nuvarande 250.
– Med nuvarande elevupptagningsområden kan vi inte på ett optimalt sätt fylla skolorna, säger Minna Juselius, direktör för servicenätverket i Åbo.
För många är frågan kanske inte så omvälvande eftersom både Sirkkalaskola och Cygnaeus skola är centralt belägna. Många av barnfamiljerna också bor mycket centralt, säger Kjellman.
– Det är inte stor skillnad i avstånden, så båda kan sägas vara närskolor.
Arkiv / Stefan HolmströmTillsvidare går det inte att säga något om hur sektionens beslut påverkar vilken förskola och skolan de minsta Åbobarnen börjar i hösten 2023. Målet är att före sommarsemestrarna sätta ihop en tidtabell för hur man går vidare.
– Då har vi en plan på hur vi närmar oss föräldrarna och möts på riktigt, efter en lång tid av distansmöten under pandemin, säger Juselius.
– Vi ska diskutera med familjerna om vad som är viktigt för att vardagen ska fungera, säger Kjellman.
Frågan handlar också om mycket mer än bara dessa två skolor, då Åbo stad också annars tar stora beslut om skolfastigheter.
– Det är en stor helhet som berör stadens hela servicenätverk och hur vi ska se över tjänsterna. I höst vet vi mer konkret, säger Juselius.
Cygnaeus skola måste också förnyas, kanske med ett nybygge på gården, också om fler elever styrs till Sirkkala. Hur Braheskolan sitter i det stora pusslet är också en fråga, då målet är en konsekvent lärstig för alla barn.
Arkiv/J-O EdbergDet intressanta är många föräldrar inte verkar ha så bra koll på hur elever fördelas nu. Det här har klarnat i de enkäter som har gjorts, säger Kjellman.
– Det här gav en riktig tankeställare. Jag trodde det fanns större kännedom. Kanske de inte hittat informationen eller inte ens vetat var de ska börja söka.
Tvåspråkiga familjer verkar överlag vara de som har bäst koll på alternativen. Det finns exempelvis de som sätter sitt barn i svenskspråkig dagvård och sedan byter till finskspråkig skola. Frågan om var barn ska börja sin förskola handkar därför inte bara om uttryckligen svenskspråkiga familjer.
– Vi vill få en ökad förståelse för allas behov, säger Kjellman
Ett avgörande beslut måste tas senast i december. Det beror på att barn ska anmälas till förskola och skola i början av året. Kjellman uppmuntrar föräldrar att vara delaktiga i hurdana beslut ska tas.
Inte enhälligt beslut
Svenska sektionen beslöt på tisdagen att man går vidare med scenario 2 och ett elevupptagningsområde.
Det som röstade för förslaget var Markus Blomquist (SFP), Anna-Karin Tötterman (SFP), Marit Holmberg (Samlingspartiet, Alexis Vartiainens ersättare) och Terhi Vörlund-Wallenius (SFP).
Pia-Maria Gardberg (De gröna), understödd av Branko Lampi (VF), hade ett motförslag som skulle hålla kvar alternativet att justera nuvarande elevupptagningsområden. I omröstningen fick de två med sig VF:s Nana Blomqvist.
I omröstningen föll rösterna alltså 4–3 för det ursprungliga förslaget, som utgår från ett elevupptagningsområde.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.