Stefan Holmström 29.12.2020 16:55

Det är för tidigt att visa upp några skisser på det nya huset som ska byggas på Hirvensalo invid Life on a Leaf-bladhuset, säger konstnären Jan-Erik Andersson.

Det är först då det ska sökas om bygglov som han vill visa upp något mer detaljerat.

– Det nya ska bli en motvikt och ett komplement till Bladhuset. Vi hoppas på att komma igång med det här i sommar, säger han.

Det som är klart är att huset ska bli sexkantigt, därav namnet Mutterhuset. Den hexagonala formen är i sig självt energisnål, då den ger ett fördelaktigt förhållande mellan väggyta och golvyta.

– Det här är inte bara ett konstprojekt utan också ett sätt att se hur vi kan använda så lite el som möjligt.

I kombination med timmerelement med hög isoleringsförmåga och ett jordtak borde resultatet bli något av ett så kallat nollenergihus, med solpaneler på gården.

Ett nytt hem är också en nödvändighet. Andersson och grafikern Marjo Malin har bott i Life on a Leaf-bladhuset med sonen Adrian sedan 2009 – men snart ska de flytta ut. Från och med 2022 blir Bladhuset ett residens för konstnärer och forskare.

Processen med att planera och bygga ett nytt hem är ändå en så lång process att den har startat redan för länge sedan.

Bland annat behövs ett undantagslov för själva planerna. Det ska byggnads- och tillståndsnämnden i Åbo behandla på onsdagen. Nästa steg är själva bygglovet.

Åbo stad / ÅU

Mutterhuset erbjuder en möjlighet att fortsätta experimentera med det som ligger nära Anderssons hjärta, att kombinera konst och arkitektur. I planeringen deltar också arkitekten Erkki Pitkäranta som var med då Bladhuset skapades.

– Tanken är också att undersöka hur litet man kan göra ett hus, så att någon ändå kan bo där utan att gå varandra på nerverna.

För att få ett hum om de yttre dimensionerna har Andersson vandrat omkring på gården och placerat ut pinnar för att få ett grepp om vad som känns rätt. Viktigaste bollplanket är givetvis Marjo Malin.

– Där jag är maximalist är hon en minimalist.

Mutterhusprojektet har också godkänts som ett post doc-projekt vid Konstuniversitetets Bildkonstakademi. Andersson har fått ett tvåårigt understöd av Konestiftelsen för planeringen av huset.

Där som Bladhusets mjuka, runda former är sådana att det är ytterst få som kan bygga sådant, i alla fall större skala, utgår Mutterhuset från ett enklare yttre, en reproducerbar form. I ett skede funderade faktiskt Andersson på att utgå från containrar, men sköt snabbt ned idén: både han själv och Malin lockades av timmeralternativet.

För husets yttre har Anderson tänkt engagera flera konstnärer, eftersom tanken är att ha skulpturer på fasaden. Här har Andersson inspirerats av 1920-talets nyklassicism, där ett hus kan ha en stram form, men med fasadprydnader. En tanke har varit att husets stomme blir sådan att den kunde användas för serieproduktion. Sedan kunde husen smyckas enligt människors önskemål.

– Det handlar om en enkel, fördelaktig organisk form. Naturen gör inga fyrkanter.

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln