Nya lösningar ska rädda Kimitoöns skolor – nu gäller det att tänka utanför boxen
Just nu är skolorna på agendan för Kimitoöns kommun – bildningen har blivit den största biten sedan vården gick över till Varha vid årsskiftet.
Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala är snabb med att poängtera för ÅU att det inte är en skolnätsutredning som pågår, utan det som är på agendan är kvaliteten inom utbildning och småbarnspedagogik.
– Hur kan vi försäkra kvalitet i framtiden, hur lyckas vi i rekryteringar och vad är barnens bästa? säger Hoikkala för att konkretisera riktningen.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkEn aftonskola har hållits inom temat som ett första steg mot delade kunskaper och förståelse mellan beslutsfattarna och skolorna. Alla ska vara på det klara med vad Kimitoön har i dag.
– Idén var att tänka på de sakerna som är viktiga – att tänka på det som vi behöver, inte på det som vi inte behöver, säger Hoikkala.
Vidare är det här ett steg mot att de unga ska få sina röster hörda.
Någon beredning inför framtida beslut är inte ännu i siktet, eftersom det här är ett långsiktigt arbete.
Tappar en femtedel av eleverna inom fem år
Samtidigt är det svårt att diskutera skolor utan att se på elevprognoser. Någon mirakelkur finns som bekant inte heller för Kimitoöns del – skolorna tappar elevunderlag och det går i en ganska rask takt.
541 elever går nu i grundskola i Kimitoön (bägge språken, ukrainska elever inte inräknade). Fem år från i dag har eleverna på Kimitoön enligt prognosen minskat med hundra elever, alltså med ungefär en femtedel.
Datawrapper/Emilia Örnmark– Utbildning handlar inte bara om elevantal. Vi måste hitta lösningar för att stöda elever med olika behov av stöd och rekrytera behöriga lärare för att hålla kvaliteten hög, säger Hoikkala.
Hon bedömer lärarläget på Kimitoön som okej just nu. Några obehöriga finns det i personalen, men man ser hoppfullt på vårens rekryteringar. Ledigförklarade tjänster i skolorna just nu är två tjänster som speciallärare, en som klasslärare och dessutom söker man fem timlärare.
”Nu ska vi kasta fram idéer och utbilda oss”
En som var med på aftonskolan är bildningsnämndens ordförande Jonna Lappalainen (C). Hon berömmer programmet, där beslutsfattare och personal fick diskutera olika teman ur olika perspektiv: föräldrarnas, barnens, politikernas och lärarnas.
Temat för kvällen var att lyfta fram kommunens styrkor på bildningsfronten och att hitta en gemensam värdegrund inför framtiden. Enligt Lappalainen diskuterades under kvällen bland annat vad som är viktigast i närskolan, tvåspråkighet, fysiska avstånd, ekonomi och fastigheternas skick.
– Främst handlade det om hur vi ska lyckas hålla kvaliteten. Nu ska vi kasta fram idéer och utbilda oss, säger Lappalainen i sin roll som politiker.
Emilia ÖrnmarkKvalitet har i sammanhanget många ingredienser. Lappalainen listar lärarnas kompetens, gruppstorlekar, tillräckligt specialstöd och kvalitativ inhemsk skolmat. Vidare handlar det om att skolresorna inte får bli för långa och om att politikerna är up-to-date med hur skolvardagen ser ut.
Vill komma ur fastighetstänket
Lappalainen säger att för Kimitoön gäller det framöver att kunna tänka utanför boxen.
Hon ser gärna att man kommer ur fastighetstänket – en skola behöver inte nödvändigtvis finnas inom de väggar där den fungerar i dag. Stora byggnader kräver förstås sitt, som underhåll, städning och bespisning till dem som verkar i huset.
Lappalainen har fler tankar om det här. Man kan dela på skolans årskurser, slå ihop dem med elever av samma ålder i en annan skola, man kan utnyttja distansmöjligheten till en viss mån och man kan blanda språkgrupperna.
– Nu är finska och svenska lågstadiet skilt – varför kunde man inte ha vissa klasser tillsammans?
Lappalainen tänker sig att praktiska ämnen som gymnastik och huslig ekonomi kunde gå bra att genomföra på två språk med lite hjälp, medan man i andra ämnen kanske kunde lösa det med två lärare på plats: en finskspråkig och en svenskspråkig. Enligt Lappalainen ställer sig bildningsnämnden positiv till mer samarbete över språkgränserna.
– Från förskolan uppåt finns en vägg mellan de finskspråkiga och de svenskspråkiga – är det dags att ruska om väggen? säger Lappalainen.
Alltför få elever är inte lyckat
Liksom elever i Amosparkens skola ÅU talat med tycker inte heller Lappalainen det är lyckat med alltför små skolor, då det kommer till elevantalet. Det ska finnas möjlighet att hitta kompisar man vill umgås med och vidare ska det finnas kompetenta lärare.
LÄS OCKSÅ
För eleverna i Kimitoskola är kompisar det viktiga – ”Alla ska ha kompisar, alla ska ha någon att vara med på rasterna”– Men stänger man en skola i skärgården stänger man ned allt där, poängterar Lappalainen, men funderar även i detta fall om man kunde tänka mindre fastighetsspecifikt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.