Nya klimatplanen utmanar Åbo stad att förnya sig
Huvudmålet i Åbo stads nya klimatplan är att Åbo ska bli klodioxidneutralt år 2029.
– Det är ett ambitiöst mål i världsklass och kommer att kräva en hel del arbete, men vi har en bra chans att uppnå det, anser Risto Veivo, utvecklingschef på Åbo stad och huvudansvarig vid utformandet av planen.
Det nationella målet är att hela landet ska bli koldioxidneutralt 2045.
Källa: turku.fi och stadens koldioxidrapport. Grafik: ÅU
Stadens mål ingår i den så kallade stadsstrategin som innehåller olika målsättningar för hur Åbo ska se ut år 2029 då staden fyller 800 år.
Strategin, som antogs år 2014, uppdaterades i april och därmed tidigarelades målet om ett koldioxidneutralt Åbo från 2040 till 2029.
– Eftersom klimatpolitiken gått framåt och stora investeringar gjorts i bland annat klimatvänlig energiproduktion ansåg vi att målet kan uppnås tidigare. Det här kräver dock att företag och privata hushåll också engagerar sig, kommenterar Veivo vidare.
Företag utmanas bland annat att delta i klimatarbetet med en slags åtgärdsblanketter (toimenpidekortti). På blanketterna kan företagen pricka in olika klimatmål och sätta upp en tidtabell för att uppnå dem. Även staden och företag inom stadskoncernen använder sig av dessa.
Företag utmanas bland annat att delta i klimatarbetet med en slags åtgärdsblanketter (toimenpidekortti). På blanketterna kan företagen pricka in olika klimatmål och sätta upp en tidtabell för att uppnå dem. Även staden och företag inom stadskoncernen använder sig av dessa.
Kolsänkorna spelar en viktig roll
För att Åbo ska bli koldioxidneutralt krävs inte att utsläppen ska ligga på noll. Tack vare så kallade kolsänkor, det vill säga skog och annan växtlighet som binder koldioxid från luften, kan kvarstående utsläpp kompenseras.
– Att bevara och plantera skog och grönområden är viktigt, kolsänkorna har en betydande roll för att nå vårt klimatmål. Redan nu beräknas kolsänkorna i Åbo kompensera alla utsläpp i området orsakade av personbilar, berättar Miika Meretoja, specialsakkunnig vid Åbo stad.
Att bevara skog och växtlighet är mycket viktigt för att staden ska uppnå klimatmålet. Nära varvet i Perno avverkades på hösten 12,8 hektar skog för det nya företagsområdet Blue Industry Park. Foto: Dan Lolax
Åbo strävar efter att överge stenkol 2025
I december togs Turun seudun energiantuotantos nya kraftverk i Nådendal i bruk. Kraftverket ersätter delvis det gamla stenkolskraftverket, och beräknas minska utsläppen av fjärrvärmeproduktionen i regionen avsevärt, vilket är betydande då största andelen av Åbos utsläpp kommer därifrån. Det nya kraftverket använder både stenkol och biobränslen vid produktion av el och fjärrvärme, och ökar de förnybara energikällornas andel i fjärrvärmeproduktionen till nästan 50 procent då de år 2016 låg på endast 28 procent. Tanken är att deras andel ska fortsätta öka.
– En minskad förbränning av stenkol är den åtgärd som enskilt bidrar till att minska utsläppen mest. Tanken är också att Åbo helt ska överge användningen av stenkol redan år 2025, förutsatt att staten beviljar ekonomiskt stöd för detta, säger Veivo.
Regeringen planerar att förbjuda förbränning av stenkol i energiproduktionen i hela landet år 2029, medan städer som slutar använda stenkolet redan år 2025 kan bli beviljade stödpaket. Regeringspropositionen lämnas in till riksdagen i höst.
Kraftverken i Nådendal producerar el och värme för Åbo, vilket innebär att utsläpp härifrån räknas till Åbobornas utsläppssaldo.
Samtidigt satsar staden också på att minska utsläpp från trafiken.
– Vi satsar bland annat på att förbättra cykelvägar och främja användning av kollektivtrafik. Åboborna är ju redan nu duktiga på att promenera, kommenterar Veivo. Målet är att vägtrafikens utsläpp till år 2029 ska halveras från 2015 års nivå.
För tillfället växer Åbo i snabb takt och många stora projekt är på gång.
För tillfället växer Åbo i snabb takt och många stora projekt är på gång.
– Det är klart att det är en utmaning att nå vårt klimatmål samtidigt som invånarantalet ökar, därför är satsningen på stadsplanering och fungerande kollektivtrafik väldigt viktigt, säger Veivo.
Veivo tror inte att klimatplanen kommer att orsaka extra kostnader för staden och han kommenterar att investeringar i klimatvänliga lösningar kommer att vara lönsamma på lång sikt.
Riskanpassning viktig del av planen
Utöver att utsläppen ska minskas och staden därmed bli koldioxidneutral, kräver den nya klimatplanen också att staden ska vidta åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringen och höja beredskapen för risker förknippade med den. I samband med utformandet av planen gjordes en riskbedömning.
– För tillfället hänger de största riskerna för Åbo ihop med vatten. Översvämningar, stormar och problem med dagvatten är exempel på risker vi måste höja beredskapen för, säger Meretoja. Också snabba förändringar i ekosystem och spridning av främmande arter utgör risker för staden.
– Riskberedskapen är alltså inte ett alternativ till att minska utsläpp av växthusgaser eller något som görs bara ifall minskningsåtgärderna misslyckas. Det är ett av huvudmålen i klimatplanen, poängterar Veivo.
Internationellt klimatarbete
Den nya planen är gjord enligt EU:s Sustainable Energy and Climate Action Plan (SECAP) modell. Modellen är en del av det europeiska borgmästaravtalet för klimat och energi som Åbo anslöt sig till redan år 2010. Åbos första klimatplan under avtalet hade som mål att minska utsläppen med åtminstone 20 procent från år 1990 års nivå till år 2020. Det här målet uppnåddes redan ett par år sedan.
– Den nya klimatplanen ska nu granskas och godkännas av EU-kommissionen för att se att den uppfyller alla krav. Därefter krävs att staden rapporterar om arbetet och framstegen vartannat år till EU, berättar Veivo.
Åbo har internationellt sett en stark roll som föregångare i klimatarbete.
Åbo har internationellt sett en stark roll som föregångare i klimatarbete.
– Då jag representerade Åbo på FN:s klimatkonferens i Bonn i fjol fick jag höra många positiva kommentarer om stadens klimatarbete, speciellt av representanter från Norden och andra europeiska länder, berättar stadsfullmäktigeordförande Elina Rantanen.
Den nya klimatplanen är ett viktigt steg framåt för Åbo stads klimatpolitik. Nu återstår att se hur arbetet framskrider i praktiken.
Den nya klimatplanen är ett viktigt steg framåt för Åbo stads klimatpolitik. Nu återstår att se hur arbetet framskrider i praktiken.
Planen hittas på turku.fi/sv, under länken ”Boende och miljö” och sedan ”Miljö”.
Åbo stads klimatplan 2029
- Målet om ett koldioxidneutralt Åbo innebär att alla utsläpp bör kompenseras på något sätt, t.ex. genom kolsänkor som binder växthusgaser.
- Planen är utformad enligt EU:s gemensamma modell Sustainable Energy and Climate Action Plan (SECAP). EU kräver inte att städer antar en SECAP plan.
- Planen innehåller riktlinjer för stadens klimatpolitik samt delmål för åren 2021, 2025 och 2029.
- Utöver att minska utsläppen kräver planen att staden anpassar sig till klimatförändringen och höjer riskberedskapen.
Vasa satsade på grön el och biogasbussar
Åbo är en av tio städer i Finland som är parter i det europeiska borgmästaravtalet. Vasa är en av de finländska städer som senast anslutit sig och aktivt jobbar för att minska utsläppen.
– Vasa strävar efter att bli koldioxidneutralt år 2035. Vår nuvarande klimatplan sträcker sig till 2020 och målet är att utsläppen ska minska med 20 procent från 1990 års nivå, säger Maija Alasalmi, utvecklingschef på Vasa stad.
Planen ska utvärderas i höst och då kanske vi tidigarelägger vårt koldioxidneutralitetsmål.
– Liksom i Åbo är också Vasas största utsläppskälla fjärrvärmeproduktionen.
Hon berättar vidare att den mest betydande enskilda åtgärden som staden antagit för att minska utsläppen är att övergå till el producerat av förnybara källor. Staden har också framgångsrikt tagit i bruk bussar som drivs på biogas producerat av bioavfall.
Hon berättar vidare att den mest betydande enskilda åtgärden som staden antagit för att minska utsläppen är att övergå till el producerat av förnybara källor. Staden har också framgångsrikt tagit i bruk bussar som drivs på biogas producerat av bioavfall.
– Vi har också satsat på att lära ut hållbar utveckling till skolbarn. Under energisparveckan ordnade vi till exempel ett evenemang där vi lärde förskolebarn använda kollektivtrafik. I samma evenemang fick barnen också lära sig sopsortering och på så sätt att ”mata” de nya biogasbussarna, berättar Alasalmi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.