Förflytta dig till innehållet

Nya Hamburger Börs ska hålla i 100 år – en del av det gamla hotellets byggmaterial har återanvänts

Gammalt och nytt samsas sida vid sida när det anrika hotellet Hamburger Börs blir klart i oktober.

Ett nytt projekt ska främja cirkulär ekonomi inom byggnadsindustrin i Egentliga Finland. Projektet koordineras av Turku Science Park i tätt samarbete med Nordkalk.

— Vi fokuserar på återanvändning och återvinning av oorganiska ämnen inom byggnadsindustrin, säger projektledare Reeta Huhtinen på Turku Science Park.

Över tjugo företag och en lång rad forskare och tjänstemän deltar i projektet som tar avstamp i Miljöministeriets strategiska program för cirkulär ekonomi. Arbets- och näringsministeriet står för hälften av projektets finansiering.

Reeta Huhtinen på Turku Science Park leder ett projekt som ska främja cirkulär ekonomi inom byggnadsindustrin i Egentliga Finland. Foto: Mikael Sjövall/SPT

— Vi försöker identifiera olika flaskhalsar i byggnadsindustrins sidoströmmar och utveckla nya affärsmodeller för att effektivera återvinningen av rivningsmaterial, säger Huhtinen.

Gamla husgrunden skrotades

Rivningen av hotellet Hamburger Börs i Åbo för två år sedan illustrerar att livscykeln för hotellbyggnader kan vara oerhört kort. Den forna byggnaden betjänade resenärer och turister i endast 42 år innan grävskoporna och schaktmaskinerna jämnade hotellet med marken.

— Det är framför allt kostnaderna som avgör hur ägarna och finansiärerna ser på byggnaders livslängd, säger enhetsdirektör Jukka Lämsä på byggbolaget YIT.

Livscykeln för det nya hotellet beräknas vara 100 år medan fasaden har en livslängd på 50 år, uppger YIT. Enligt Lämsä lyckades YIT relativt väl med återvinningen när det gamla hotellet revs.

Det är framför allt kostnaderna som avgör hur ägarna och finansiärerna ser på byggnaders livslängd, säger enhetsdirektör Jukka Lämsä på byggbolaget YIT. Foto: Mikael Sjövall/SPT

— Vi använde till stora delar samma pålning som tidigare för den nya byggnaden. All betong och bitumen och alla metaller och trävaror gick till återvinning, säger Lämsä.

Den ursprungliga tanken var att YIT skulle använda sig av den tidigare husgrunden i bygget av det nya hotellet, men den tanken övergavs i ett tidigt skede av byggprojektet.

— Vi insåg ganska snart att det gamla fundamentet inte matchade strukturen för det nya hotellet och att vi var tvungna att riva hela rubbet, säger byggplatsingenjör Ulla Salonen.

Tid är pengar

Hotellbygget har nu gått in i en fas där YIT koncentrerar sig på att finslipa interiören i det nya hotellet och renovera den kulturhistoriskt värdefulla delen av Hamburger Börs från 1895.

— Det optimala vore att vi skulle återanvända allt trä i våra byggprojekt. Som det nu är omvandlas träavfallet oftast till energi genom förbränning, säger Salonen.

– Vi insåg ganska snart att det gamla fundamentet inte matchade strukturen för det nya hotellet och att vi var tvungna att riva hela rubbet, säger byggplatsingenjör Ulla Salonen på YIT. Foto: Mikael Sjövall/SPT

Enligt Salonen är det alltför tidskrävande att rengöra till exempel bjälkar och plankor som är täckta med cement eller andra orenheter. Av samma anledning återanvändes inte fönstren när det gamla hotellet revs.

— Tid är pengar. Det skulle ta otroligt mycket tid att ta till vara varje enskilt fönster. Det är tyvärr inte lönsamt att återvinna allt, säger Lämsä.

Han påtalar också bristen på aktörer som kunde omhänderta en del av rivningsmaterialet.

YIT koncentrerar sig nu på att finslipa interiören i det nya hotellet och renovera den kulturhistoriskt värdefulla delen av Hamburger Börs från 1895. Foto: Mikael Sjövall/SPT

— I teorin skulle vi ha kunnat återanvända alla handfat och vattenklosetter i samband med rivningen av det gamla hotellet. I praktiken saknas det ändå sådana företag som kunde rengöra och ytbehandla porslinet, och sedan sälja det vidare. Det finns ingen lönsamhet i det hela, säger Lämsä.

Enligt YIT saknas också företag som är specialiserade på återvinning av uttjänta material som används inom vattenförsörjning och avloppshantering.

De tuffa kvalitetskraven i den nuvarande statliga regleringen sätter också käppar i hjulen för återanvändningen av vissa byggnadsmaterial, uppger YIT. Trots det krassa utgångsläget har bolaget ställt ett ambitiöst mål för sitt koldioxidavtryck.

— Vi siktar på att halvera våra koldioxidutsläpp mellan åren 2019 och 2030, säger direktör Keijo Tikkala på YIT.

Hur ska det här gå till?

— Vi måste främja produktionen av utsläppssnål betong och bli bättre på att återvinna betongmassor då vi river uttjänta byggnader.

Bolaget VS Purku i Lundo har hanterat 19 000 ton betongmassor i samband med rivningen av Hamburger Börs. Här pågår krossning av tegel. Foto: Mikael Sjövall/SPT

Keijo Tikkala anser att det behövs mer forskning eftersom det inte är uteslutet att återanvänd betong kan vara av sämre kvalitet än sådan betong som tillverkas av jungfruliga naturresurser.

Efterfrågan styr

Bolaget VS Purku i Lundo i närheten av Åbo tog emot cirka 19 000 ton betongmassor från rivningen av Hamburger Börs. Det innebär att cirka 1 100 lastbilar har fraktat betongmassor från Åbo centrum till Lundo i samband med rivningen. Betongen används nu som fyllnadsmaterial i bygget av vägar.

— Efterfrågan på betongkross som råvara för ny betong är tills vidare väldigt liten. Därför används materialet i huvudsak som fyllnadsmaterial, säger vd Petri Alander vid VS Purku.

I praktiken ger återanvändningen få miljövinster och minskar inte på klimatutsläppen. För att rivningsbetongen ska kunna användas i tillverkningen av ny betong måste den krossas till partiklar som har en diameter på högst 5-16 millimeter.

”Efterfrågan på betongkross som råvara för produktionen av ny betong är tills vidare väldigt liten”, säger vd Petri Alander vid VS Purku. Foto: Mikael Sjövall/SPT

Slit och släng

Enligt VS Purku finns det ett uppenbart samband mellan ekonomiskt välstånd och återanvändning.

— På 1980-talet återanvändes många komponenter då man rev hus. Den ekonomiska tillväxten har lett till en slit-och-släng-kultur som inte gynnar återanvändning. Byggbolagen och finansiärerna vill hellre ha nya material, säger Alander.

Emma Sainio leder VS Purkus enhet för återvinning. Hon anser att det behövs en attitydförändring för att den cirkulära ekonomin ska ta fart.

— Vi konsumenter måste kräva återanvända material. Om det finns en efterfrågan brukar utbudet följa efter, säger Sainio.

”Vi konsumenter måste kräva återanvända material. Om det finns en efterfrågan brukar utbudet följa efter”, säger Emma Sainio på VS Purku. Foto: Mikael Sjövall/SPT

Hon får medhåll av Alander som därtill efterlyser tuffare statlig reglering.

— I Sverige finns ett system där företagen i byggbranschen måste poängsätta hur stor andel av allt byggnadsmaterial som de ska återvinna. Då vet finansiärerna redan i anbudsförfarandet hur miljövänligt anbudet är, säger han.

Rivningsmaterial från Hamburger Börs (antal ton)

Betong 19 000

Metall 614

Trä 186

Byggnadsavfall 127

Bitumen 20

Asbest 2,4

Lysrör 0,13

Källa: VS Purku

Mikael Sjövall/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter