Nya företagare välkomnas till Björkboda
I Björkboda finns inte bara en fullt utrustad fabrik som Abloy snart stänger utan också väldigt kunnig personal. Här några av de anställda, fr.v. Andreas Lundin, Susanne Ginström, Tina Granberg, Ted Lindholm, Jonas Lindholm och Peter Lindberg, sittande Martti Kanervisto och Kenneth Lindblom (t.h.).
Vi kan tillverka lås – men också andra produkter, om företag vill etablera sig här i Björkboda då Abloy avslutar låstillverkningen på Kimitoön.
Det är budet från låsfabrikens anställda. Inemot 50 personer kommer att förlora sina jobb, troligen redan inom ett halvår, om inte nya företagare vill flytta in.
– Här finns en fullt utrustad fabrik och verkligt mångkunnig personal som kan sin sak på tre språk, säger förtroendemannen för tjänstemännen Martti Kanervisto.
Han är rädd att få känner till den styrka och det kunnande personalen har.
– Vi är lite på sidan om här på Kimitoön, och i andra kommuner vet man kanske ännu mindre om oss. Så nu gäller det för oss att tala om att vi finns. Vi har låsen nästan i blodet efter 285 år men det hjälper inte, vi måste se framåt, säger han.
– Allra högst på vår önskelista är företag som kunde starta tillverkning här i Björkboda så att vi fick fortsätta jobba tillsammans, om vi alltså antar att Abloy gärna hyr ut eller säljer utrymmen i fabriken sedan då låsproduktionen upphör, säger han.
Ingenjören och ekonomen Andreas Lundin, förtroendeman för de högre tjänstemännen, säger att några av låsfabrikens anställda redan har slutat eftersom de har hittat nya jobb.
– Men fortfarande har vi allt kunnande kvar. Också om sådant arbete som vi inte längre gör. Vi kan till exempel gjuta, vi kan stansning, robotceller, protolåstillverkning, montering och hopsättning, verktygskonstruktion och pulvermåleri, säger han.
Peter Lindberg, som nästan hela sitt vuxna liv har jobbat i fabriken, säger apropå pulvermåleriet (som inte längre används) att det som en person fick gjort i Björkboda tack vare maskiner och pulvermåleri görs nu av kanske åtta personer, i något annat land.
– Så kan det gå. Svårt att fatta. Själv fortsatte jag aldrig mina studier efter studenten. Jag trivdes så bra här och låsfabriken har ju alltid gått som tåget. Inte ens vid 1990-talets knackiga tider gick det dåligt här. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att det skulle sluta så här, säger Lindberg.
Han hör till dem som absolut inte vill flytta från Kimitoön. Inte heller Kenneth Lindblom, huvudförtroendeman för Metall-medlemmarna, vill byta åboländsk skärgård mot en trakt nära ryska gränsen – det vill säga Joensuu där Abloy har sagt att det finns 28 lediga jobb för dem som vill flytta med då produktionen överförs från Björkboda dit.
Tina Granberg bor också hon på ön. Hon är utbildad kock men förestår nu låsfabrikens lager som kan ha flera långtradarlaster per vecka att ta hand om.
Också Andreas Lundin, på inköpssidan, har hand om stora volymer. Liksom Jonas Lindholm, med ansvar för försäljning i Skandinavien. Ted Lindholm är kvalitetsingenjör och projektchef med ansvar att utveckla nya produkter från start. Kenneth Lindblom har utbildning inom verktygskonstruktion och maskinritning.
En handfull kan den sällsynta konsten att konstruera lås från början till slut.
Här finns alltså kunnande av många olika slag men långtifrån alla har papper på vad de kan.
Susanne Ginström är försäljningsassistent och har hand om kundbetjäningen. Hon har jobbat här i 12 år och nu börjat vuxenutbilda sig till merkonom.
– Ännu har jag inte panik. Ännu hoppas jag att det ordnar sig på något sätt, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.