Nya ÅA-rektorn Moira von Wright läser mycket och skyndar långsamt
Moira von Wright kopplar av i hängmattan, läser och låtar tankarna vandra. Stugan finns i Åbolands skärgård. Foto: Privat
Moira von Wright ställer upp på en telefonintervju som tillträdande rektor för Åbo Akademi några dagar innan värvet ska börja.
Eftersom vi talas vid per telefon får ÅU bilder per epost och när bilden med hängmattan anländer är första frågan given: Vad läser du där?
– Solveig von Schoultz ”Kolteckning, ofullbordad”. Min mamma var en von Schoultz-entusiast, så jag har fått många böcker av henne.
von Wright säger att hon själv, liksom sin mamma, kan bli förtjust i någon författares verk och då plöjer igenom flera böcker av denne – till exempel hade hon för ett par år sedan en ”Ferrante-sommar”, då pseudonymen Elena Ferrantes böcker ännu inte hade utkommit på svenska läste Moira von Wright dem på engelska.
Även om vi redan i avstampen snavar in på skönlitteratur har von Wright ägnat en hel del tid till annan läsning också.
I början av sommaren tillträdde landets nya regering och hon har läst såväl regeringsprogrammet som Finlands program för EU-ordförandeskapet. Innan det här var det en vår fylld av läsning av dokument och analyser angående universitetsväsendet i Finland, forskning och utbildning, dokument som von Wright har läst med ”nya glasögon”, det vill säga sett ur Åbo Akademis perspektiv.
– Våren och sommaren har varit en förberedelsetid och en tid för att övergå från ett jobb till ett annat. Men nu på semestern har jag inte läst så mycket jobbrelaterat, jag vill istället låta det sjunka in, det jag läste. Därför är också hängmattan bra, den är bra för läsning men också för att bara fundera i.
Hängmattan finns på en holme där släkten vistats länge. Den ligger i Åbolands skärgård. Det nya hemmet finns nu i Åbo, efter många år i Sverige.
Lärde sig cykla på Biskopsgatan
Åbo är inte alls någon obekant miljö för Moira von Wright. Hit flyttade hennes familj när hon var tre år gammal, på Biskopsgatan har hon lärt sig cykla och studenten tog hon vid Katedralskolan.
Så när du har presenterats som att ÅA nu väljer en rektor ”utifrån” är du både lite inifrån och utifrån?
– Jag har aldrig varit verksam vid Åbo Akademi, inte heller studerat där, så på så sätt är jag utifrån. Men samtidigt tycker jag att jag är på min mammas gata.
Det är hon också sett till sin CV, med rektors- och prorektorsuppdrag i Sverige, även om hon de senaste åren varit professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Att på det sättet komma utifrån kan betyda att hon lättare ser nya möjligheter, säger hon, och att omgivningen också vet att rektorn inte driver några särintressen.
Vilka lärdomar vill du ta med dig från åren i Sverige, som rektor för Södertörn till exempel?
– Det jag tror mig ha mest nytta av är erfarenheten av att ha haft det övergripande ansvaret för en högskola med utbildning på alla nivåer och med omfattande forskning, och av arbetet med stiftelser och andra finansiärer.
– I Sverige lärde jag mig också styrkan av att föra en dialog kring utvecklingen av verksamheten. Att arbetet kring intern kommunikation och processerna för ökad delaktighet har en betydelse är något som jag också kunde se då jag var forskare i England.
Studerande är kunniga och får representation i ledningsråd
Det kan tyckas som en detalj, men en konkret förändring för akademins arbetssätt är till exempel att von Wright inför studeranderepresentation i akademins ledningsråd som samlas varannan vecka. Där kommer från och med hösten även ÅAS:s (Åbo akademis studentkår) ordförande att ingå.
– Studenterna är så oerhört kunniga och ansvarstagande, jag vill verka för att de inte ses som objekt utan ännu mer som medaktörer. Det kommer säkert att gå bra, för det finns en öppenhet och en trevlig anda vid ÅA där varje medarbetare och student respekteras.
Akademin har en av styrelsen tillsatt arbetsgrupp som jobbar med förnyelsen av akademins strategi. Vilka tyngdpunktsområden tycker du ska vara väsentliga i den?
– Det hör till frågor jag vill svara på senare, jag har inte deltagit i ett enda styrelsemöte som rektor ännu. Men strategiarbetet hör till det första vi tar i tu med i höst.
Ett universitet med bredd och bildningens stöttepelare
Enligt akademins webbsajt är forskningen vid universitetet mångsidig, samtidigt som ÅA fokuserar på minoriteter, läkemedelsutveckling och diagnostik, molekylär process- och materialteknik, samt havet.
Bredden tilltalar den nya rektorn:
– Vi är ett universitet där man fortfarande kan läsa filosofi, teologi och matematik, de som har ansetts vara grundläggande bildande ämnen. Det tycker jag är bra, för de tillhör ämnen som formar vårt tänkande.
– Det är en poäng med att ha en bredd. Hela framstegstanken har fått sig en törn i dag, då vi, mänskligheten, står inför stora utmaningar, med klimatet och migrationen. Då är tekniska innovationer och lösningar viktiga, men vi måste kunna hantera dem rätt. Vi får inte bara rusa iväg.
– Universiteten har en oerhört viktig roll här, för om inte vi reflekterar över vart vi är på väg, vem ska då göra det?
Första kvinnan i akademins 101-åriga historia
ÅA har under de senaste decennierna nästan haft något av en tradition med rektorer från den tekniska fakulteten, professorerna Mikko Hupa och Jorma Mattinen, däremellan teologen Gustav Björkstrand, innan det Bengt Stenlund, även han teknologie doktor.
Nu får akademin en rektor som är humanist, pedagog och kvinna, den första någonsin. Det både är en skillnad och ändå inte, funderar von Wright.
– På längre sikt spelar det en roll att jag är kvinna, det vill säga som förebild, det öppnar upp möjligheten för andra.
– Det jag på kortare sikt kan tillföra som kvinna är till exempel att att vi ser över vårt språkbruk: hur tilltalar vi varandra, hur talar vi om andra och om olika grupper av medborgare? Den som står inne i en normalitet kan tycka att det är småsaker, den som står utanför känner inte lika. Det här kan påverka hur vi jobbar med rekryteringar, hur våra lokaler ser ut, vad de heter, vilka porträtt som hänger på väggarna.
– I Sverige är hälften av universitetsrektorerna kvinnor, även i Norge ser det annorlunda ut än i Finland.
Det är ingalunda bara i universitetsvärlden, hela samhället i Finland tenderar att ”lyssna mer” på män; det gäller inte minst inom journalistiken, inflikar jag.
– Ja, jag har noterat fördelningen av citerade huvuden i pressen, det här är en fråga för hela samhället, säger von Wright.
Att skapa förändring med varsam hand och eftertänksamhet torde passa von Wright. Hon är intresserad av kreativitetsflöden och förnyelseprocesser, men den första kvinnliga rektorn är också uppenbart en person som vill verka långsiktigt.
Moira von Wright tillträder som rektor för Åbo Akademi 1 augusti. Foto: privat
Moira von Wright
Tillträder som rektor för ÅA den 1 augusti. Efterträder Mikko Hupa.
Fil.dr, disputerade i pedagogik år 2000 vid Stockholms universitet.
Har varit professor i pedagogik vid Örebro universitet åren 2007–2010, prorektor vid Örebro universitet 2008–2010, rektor vid Södertörns högskola 2010–2016 och sedan augusti 2017 först affilierad professor, sedan professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Valdes 12 februari enhälligt av styrelsen till rektor för ÅA från 1.8.19 för en femårsperiod.
Är född i Helsingfors, uppvuxen i Åbo och har fått sin fil.mag på finska (klasslärare) vid Helsingfors universitet.
Bor: Från och med i sommar centralt i Åbo.
Familj: Man och barn och bonusbarn med familjer.
Läser: Romaner, essäer, rätt mycket filosofi.
Lyssnar på: Jazz och klassiskt.
Skriver: Essäer. Följer diskussioner i sociala medier, men att uttrycka sig i sociala medier är inte hennes främsta val.
Åbo Akademi
Finlands enda svenskspråkiga universitet
Har verksamhet i Åbo och Vasa med ledorden mångfald, öppenhet, djärvhet, hållbarhet och delaktighet.
Antal grundexamensstuderande: 5 500. Antal forskarstuderande: Cirka 780. Varje år utexamineras cirka 500 magistrar och 75 doktorer.
Anställda: 1 100. Av dem jobbar 650 med undervisning och forskning. Övriga inom Centret för livslångt lärande, Åbo Akademis bibliotek, förvaltningen och olika servicefunktioner.
Årsbudget: 98 miljoner (intäkterna 2018 var 98,3).
1 400 publikationer i året signeras vid Åbo Akademi.
Källa: www.abo.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.