Fler än vart tionde dagisbarn i Finland saknar en individuell plan för småbarnspedagogik, eller så är föräldrarna inte medvetna om att en sådan plan finns. Det framgår av utredningen Dagisbarometern som Förbundet Hem och Skola i Finland och Finlands Föräldraförbund publicerat. Utredningen gjordes i september och oktober i fjol och är den första i sitt slag.

Sammanlagt 9 932 föräldrar till barn i finländska daghem har svarat på en webbenkät som utgör grunden för Dagisbarometern. En klar majoritet, 86 procent, av dem som svarat på enkäten är föräldrar till barn i finskspråkiga daghem. 12 procent är föräldrar till barn i svenskspråkiga daghem och 2 procent är föräldrar till barn i daghem med språkbad.
86 procent av dem som svarat på webbenkäten är kvinnor.

Lagen kräver individuell plan – men den saknas ibland

Lagen om småbarnspedagogik stipulerar att anordnaren av daghemsverksamhet eller familjedagvård måste utarbeta både en lokal plan för småbarnspedagogik och en individuell plan för varje barn. Den individuella planen för ett barn bör utarbetas i samarbete med barnets vårdnadshavare.
I Dagisbarometern säger dock 12 procent av föräldrarna till barn i finskspråkiga daghem och 15 procent av föräldrarna till barn i svenskspråkiga daghem att det inte har gjorts någon individuell plan för deras barn. Därtill säger 6 procent av föräldrarna till barn i finskspråkiga daghem och 21 procent av föräldrarna till barn i svenskspråkiga daghem att de inte vet om en sådan plan har gjorts.

Enligt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola, är det möjligt att en del av de föräldrar som svarat att det saknas en individuell plan för deras barn helt enkelt inte är medvetna om att en sådan plan finns.
— Det kan hända att alla föräldrar inte har uppfattat de samtal som förts om den individuella planen som samtal om planen utan som vanliga föräldrasamtal. När föräldrarna sedan har svarat på vår enkät har de kanske trott att det frågas efter något mer än dessa samtal, säger Romantschuk.

”Föräldrarna borde göras mer delaktiga”

Tre fjärdedelar av föräldrarna som svarat på Dagisbarometerns frågor säger att de alltid eller oftast deltar i föräldrakvällarna på sitt barns daghem. Över 90 procent av föräldrarna upplever att de blir hörda i frågor som gäller deras barn.
Däremot är det få föräldrar som getts möjlighet att delta i eller utveckla daghemmets verksamhet, åtminstone enligt utredningen. Största delen av föräldrarna säger att de inte har bjudits in till diskussioner om till exempel daghemmets värderingar eller om dagismaten.
Micaela Romantschuk tycker att daghemmens föräldraverksamhet kunde utvidgas så att den skulle engagera fler föräldrar och skapa gemenskap bland föräldrarna.
— Traditionen i Finland är att föräldrarna aktiveras närmast när det gäller medelanskaffning, men vi på Hem och Skola tycker att föräldrarna borde göras mer delaktiga i daghemsverksamheten och uppmuntras till att lära känna varandra.
— Många familjer känner sig ensamma i dag. Om vi vill stärka välbefinnandet i vårt land borde vi i ett tidigt skede skapa nätverk och gemenskaper för barnfamiljer.

Föräldraföreningar är sällsynta

85 procent av föräldrarna i Dagisbarometern säger att de inte deltar i föräldraverksamhet på sitt barns daghem. Romantschuk vill inte tolka resultatet som att föräldrarna skulle vara ointresserade av att engagera sig i daghemsverksamheten.
— Vår tolkning är att föräldrarna uppfattat frågan som att det uttryckligen frågats om organiserad föräldraverksamhet och att de som inte är aktiva i en föräldraförening därför har svarat nej.
Föräldrakommittéer eller föräldraföreningar är tills vidare ovanliga på daghem, säger Romantschuk. Det verkar vara vanligare med organiserad föräldraverksamhet på svenskspråkiga daghem än på finskspråkiga daghem.

Stort förtroende för daghemmen

Överlag visar Dagisbarometern att finländska föräldrar är nöjda med daghemsverksamheten. Romantschuk säger att förtroendet för daghemspersonalen stärks av att föräldrarna träffar personalen nästan dagligen.
Utbildningsstyrelsen uppdaterade sin föreskrift om grunderna för planen för småbarnspedagogik i slutet av 2018, och den nya föreskriften trädde i kraft i början av 2019. Romantschuk säger att tillämpningen av den nya föreskriften kräver ekonomiska satsningar.
— Den plan för småbarnsfostran vi har i dag är ambitiös och ställer höga krav på personalen. Om vi vill att dessa skrivningar skall kunna verkställas måste man satsa på kvaliteten, vilket innebär tillräckligt med personal och en konkurrenskraftig lön.

Dagisbarometern