Ny sälskrämma ska prövas i Nådendal: "Vi ska försöka avskärma en hel vik"
Petri Suuronen / Naturresursinstitutet LukeLJUDMASKIN. De första testen av den nya sälskrämman utförs som bäst i samarbete med fiskaren Mikael Lindholm i Lovisa. I höst tas tekniken till Nådendal. Foto: Petri Suuronen / Naturresursinstitutet Luke
Fiskar hör inte ljudet, människor hör ett snabbt tickande. Sälar upplever däremot ljudet som väldigt obehagligt, och håller sig borta.
Loviisan Sanomat rapporterade på tisdagen om en sälskrämma som nu testas utanför Lovisa av fiskaren Mikael Lindholm. I augusti tas tekniken till Nådendal.
– Sälskrämmor som för ljud är i sig självt ingen ny teknik, säger utvecklingschef Petri Suuronen från Naturresursinstitutet Luke till ÅU.
Det nya med den sälskrämma som testas nu är att den varierar det ljud som ska jaga bort sälarna, säger Suuronen. Problemet med tidigare ljudskrämmor har varit att sälarna vänjer sig.
– Hungern driver dem in i ryssjan, och så lär de sig att ljudet inte är något farligt. Den nya sälskrämman varierar slumpmässigt vilken signaltyp som sänds ut.
På så vis finns det inget specifikt ljud som sälarna vänjer sig vid, säger Suuronen. Han hann ta en pratstund med ÅU innan han själv skulle kolla sina nät vid stugan i Hitis igår morse.
Bättre än tidigare modeller
Äldre ljudalstrande sälskrämmor har också annars varit opraktiska. Deras solceller har sällan gett tillräcklig effekt för längre tid, vilket har inneburit arbetskrävande, regelbundna batteribyten. Skrämmorna har också varit anpassade för fiskodlingar, inte för att transporteras ut till ryssjor på öppna havet.
Alternativen är flera, säger Suuronen. Experimentet är ett samarbete mellan Luke och olika yrkesfiskare samt Finlands Yrkesfiskarförbund, FYFF. När det inledande testet i Lovisa är klart, kommer Luke att där placera ut två pontonryssjor, den ena med en skrämma, den andra utan. På så vis ska man kunna se hur den högljudda sälskrämman påverkar sälarnas beteende.
De fiskare som är med, såsom Lindholm i Lovisa, bokför sedan noga all fisk de får upp från de två ryssjorna.
– Ett annat ryssjepar ska sättas ut i norra Skärgårdshavet, någonstans i Nådendal.
Testas i Nådendal, plats ännu oklar
Alternativen för experimentet är flera.
– De exakta platserna klarnar senare. säger Esa Lehtonen, forskningsingenjör vid Luke.
Sälskrämman, som drivs med vind- och solenergi, har utvecklats i Skottland. Lehtonen svarar för de tekniska tillämpningarna av den skotska tekniken, vars inhemska variant har gjorts av företaget Vire Labs i Björneborg.
– Den har testats av fiskodlingar och resultaten har varit goda. ”Det här är det första som fungerar”, har somliga sagt, så det var därför vi blev intresserade, säger Petri Suuronen.
Sälskrämmans ljud justeras för finska förhållanden.
– Under ytan hörs det irriterande ljudet på 70–80 meters avstånd.
Ljudet justeras för lokala förhållanden
Sälskrämman , som drivs med vind- och solenergi, har utvecklats i Skottland. Den inhemska varianten har planerats av företaget Vire Labs i Björneborg.
– Den har testats av fiskodlingar och resultaten har varit goda. ”Det här är det första som fungerar”, har somliga sagt, så det var därför vi blev intresserade, säger Suuronen.
Sälskrämmans ljud justeras för finska förhållanden.
– Under ytan hörs det irriterande ljudet på 70–80 meters avstånd.
Dyk inte för nära bullerkällan
Själva ljudanordningen hänger ett gott stycke under sälskrämmans flotte, men ljudet hörs ovanpå ytan nära sälskrämman. Under vattnet är signalen mycket stark, så dykare uppmanas med skyltar hålla sig på avstånd.
– Fiskar reagerar inte, men det är bevisat att sälar upplever det som obehagligt.
Ljudet kan beskrivas som ett mycket snabbt tickande – eller kanske som en långsam syrsa. Du kan själv lyssna på det här.
Kan man hålla sälarna borta från en hel vik?
Luke har också några andra aktuella experiment, berättar Suuronen.
– Vi utvecklar också särskilda fångstanordningar för att sättas vid ryssjorna. Med dem kunde man fånga sälar, som sedan flyttas till andra vatten.
Det finländska EHFF-åtgärdsprogrammet för innovationer inom fiskenäringen omfattar totalt ungefär trettio olika delprojekt, varav sälskrämmorna utgör bara en del.
Det finns därtill också andra planer för de sälskrämmor som nu placeras ut vid ryssjor.
– Vi funderar på att försöka stänga av en hel vik med skrämmorna. Kan vi kunde skapa en sälfri zon?, säger Suuronen.
Tre stänger ett helt vatten
En sådan plats kunde vara det vatten som finns nordväst om Nådendal stad, säger Esa Lehtonen.
– Det finns tre sund som leder in dit. En sälskrämma kunde finnas nära bron Ukko-Pekka, en annan i sundet Särkänsalmi (mellan öarna Luonnonmaa och Otava), och en tredje i sundet vid Merimasku.
Tanken är att stoppa sälarna från att simma in, säger Lehtonen. När det här ska ske, är ännu oklart.
– Vi kommer nog att informera allmänheten när något börjar hända. Många kommer ändå att haja till då de ser flottar med vindgeneratorer och solpaneler.
Vem ska betala om tekniken tas i bruk?
Eftersom det egentliga experimentet med ryssjejämförelser inte ännu startat, vill Petri Suuronen inte gissa sig till hur sälarna reagerar på bullret. Djurens beteende är omöjligt att förutspå.
– Blir det kanske så att sälarna istället tar sig till andra ryssjor?
Suuronen påpekar att det inte finns en klar logik för hur sälarna rör sig.
– Det finns vissa områden dit många sälar lockas, andra områden dit de av någon orsak inte tar sig.
Kostnaderna för tekniken är en annan olöst fråga.
– Nu är det yrkesfiskarna som betalar notan för det som för sälarna äter upp. Vi kan ju fråga oss om samhället borde stå för sälskrämmorna?
Fakta: Del av EHFF-åtgärdsprogrammet
- Sälskrämman får sin energi från solpaneler och en vindgenerator.
- Apparaten har mobilteknik, vilket innebär att man från landbacken kan kolla att den fungerar.
- Sälskrämmorna testas till oktober i år. Experimentet återupptas nästa år.
- Projektet är en del av Finlands EHFF-åtgärdsprogram, som omfattar ett innovationsprogram för fiskerinäringen samt partnerskap och samarbete mellan forskning och fiskare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.