Förflytta dig till innehållet

Ny roman av Åboförfattaren Henrik Jansson – ”21:an” är en lovsång till kvarterskrogen

Jacob Hjortman
Man står lutad mot en vägg i stadsmiljö
Henrik Jansson ger ut en den nya romanen 21:an. Kvarterskrogen och de liv som sammanflätas där står i centrum i bokens handling.

Henrik Jansson är aktuell med en ny roman, ”21:an”. I romanens centrum står kvarterskrogen 21:an och de människor vars liv sammanflätas där.

– Man kan se romanen som en lovsång till kvarterskrogen, säger Jansson.

Själv har han alltid trivts på krogen. Atmosfären på krogen ger både anonymitet och gemenskap samtidigt.

– Som ung var jag aldrig intresserad av att gå på fester. Jag satt hellre på en krog och umgicks med folk där. Idag är det också till krogen jag går för att vara ensam. Här sitter jag och läser eller skriver. Eller så är jag ensam tillsammans med min fru så att vi båda sitter och läser, säger Jansson.

Krogen eller kaféet är centrala delar i Janssons skrivprocess. Det är där det mesta av hans skrivprocesser går framåt.

– Miljön här är bra stimulans för att skriva och vara kreativ, säger han.

man sitter vid ett bord i en barArkiv/Jacob Hjortman
Skriver på krogen. Jansson skriver mycket på krogen, som erbjuder både anonymitet och gemenskap samtidigt.

På ”21:an” hittar ensamma människor en gemenskap

Karaktärerna i ”21:an” är väldigt olika människor som på ett eller annat sätt är ensamma och utstötta.

De får en gemenskap och en befrielse från utanförskapet i baren som blir deras trygghetspunkt. Kvarterskrogen erbjuder en aura av normalitet för de som annars är marginaliserade.

– Ser man med en kritisk blick ser man missbrukare, dåliga mammor och människor med aggressionsproblem. Men i boken anläggs en neutral blick. Då framstår karaktärerna som vanliga människor som gör sitt bästa för att hantera tillkortakommanden och glädjeämnen, säger Jansson.

I 21:an är den nyliberala jakten på framgång och lycka frånvarande. I stället skildras vanliga människor vars dagar fylls av att försöka hantera sina liv.

Boken är skriven i jag-form, men berättarjaget byts till en ny karaktär i varje kapitel. Läsaren ser händelserna ur en ny synvinkel i varje kapitel.

– På det sättet kan man följa hur deras liv sammanflätas på ett spännande sätt, säger Jansson.

Den här experimentella berättarstilen är ny för Jansson. Hans uttryckssätt som författare har ständigt förändrats i takt med att han utforskat nya stilar och genrer.

– Tidigt i mitt författarskap experimenterade jag mycket mera med själva språket. Med åren har jag blivit mera av en realist i mina beskrivningar, säger han.

Fiktion berör mera än autofiktion

Jansson skriver ofta in karaktärer som heter Henrik eller Jansson i sina böcker.

Ibland skriver han i jag-form så att läsaren funderar om han skriver om sig själv. I ”21:an” finns också en författare vid namn Jansson.

– Det är mera som en lek med identiteterna. Det är inte mina erfarenheter jag skriver om, säger han.

Henrik Jansson

Född: I Jakobstad, uppvuxen i Åbo
Utbildning: Doktor i litteraturvetenskap från Åbo Akademi
Skrivprocess: Skriver för hand på barer och kaféer. Den första bearbetningen av texten sker när den handskrivna texten överförs till datorn.
Läser: Läser och recenserar svenska romaner. Läser också många finlandssvenska författarkollegors böcker.
Lästips: Klas Östergrens trilogi; Gentlemen, Gangsters och Renegater.
Skrivtips: För att kunna skriva måste man läsa mycket och varierat. Ingen har en sådan hjärna att man kan skriva utan att först läsa

Termen autofiktion ser Jansson som problematisk. Själv föredrar han att skriva fiktion som kan bli mera personlig och berörande än att skriva om sig själv.

– Boken ”Protokollsutdrag från subversiva” möten kallas ofta autofiktiv. Där skriver jag utifrån mina erfarenheter som ung då jag var aktiv inom vissa politiska kommunistiska kretsar. I den boken har jag en stor distans till materialet, säger Jansson.

Jansson citerar en av den norska författaren Nina Lykkes karaktärer.

– Verklighetslitteraturen är den mest förljugna av alla genrer.

De så kallade verklighetsförfattarna låtsas beskriva verkligheten. Men i själva verket använder man den bara så länge den passar författaren. Det skapar en distans och gör att texten blir bedräglig, enligt Jansson.

Den fiktiva romanen är mera ärlig och kan bli mycket mera personlig för Jansson än då han skriver om sitt eget liv.

– När jag skrev ”Vi åkte för att träffa farsan” kändes det mycket mera i mitt hjärta än då jag skrivit, så att säga, utgående från mitt eget liv.

Skriver hellre för hand än på dator

Författarjobbet ger en trygghet i vardagen för Jansson. Han har alltid papper och penna till hands så att han kan sätta sig och skriva när som helst.

För Jansson har arbetssättet gått från att skriva på klassiska skrivmaskiner till att skriva för hand.

– Jag har egentligen aldrig tyckt om att skriva på dator. På pappret är det lättare att vara kreativ. När jag sedan för över texten till datorn blir det en första bearbetning av texten, säger han.

Skrivandet är en livsstil och Jansson har alltid skrivprojekt på gång. Men vad han jobbar på för tillfället avslöjar han inte.

Uppdaterad kl 11.56: Ett stavfel korrigerat i andra citatet

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter