Ny regering betyder nya reformer. Är en ny regering bra för Åboland?
Om den nya regeringen bildas av de partier som nu för regeringsförhandlingar, kommer det också att få konsekvenser för de åboländska kommunerna. Då nya reformer börjar planeras, börjar man spekulera även lokalt och regionalt.
Alla nya regeringar vill förbättra världen, Europa och speciellt Finland. Det här är alldeles självklart, eftersom politikernas uppgift är att skapa en bättre framtid för alla. Det vad som avses med en bättre framtid, finns det dock mycket varierande åsikter om. Det som är bra för en, kan vara dåligt för en annan.
Om nuvarande regeringsförhandlare lyckas bilda en regering för vårt land, kommer vi att se en totalt annorlunda politik än vad vi sett de senaste fyra åren. Den enda gemensamma nämnaren heter Centern. Det intressanta verkar ändå vara att Centern i maj 2019 är något helt annat än Centern i januari 2019. Det här beskriver bra flexibiliteten i politiken. Att byta åsikt är vardag inom politiken, byte av åsikt brukar definieras som förnyelse av partiet och i enskilda fall kallas det för en nödvändig kompromiss. Å andra sidan måste man samarbeta för att komma vidare och bygga nytt.
Finland har sällan under de senaste årtiondena hoppat från en genuin högerregering till en tydlig vänsterregering. Förändringen kommer att märkas, om regeringsförhandlingarna kan slutföras med nuvarande sammansättning. Många reformer kommer att startas upp och en ny vårdreform kommer att se dagens ljus. Innehållsmässigt kommer de nya reformerna att avvika markant från det vi fått uppleva tidigare. Valfrihet och den privata sektorns roll kommer inte att lyftas upp lika starkt som tidigare. Den offentliga sektorns roll och ansvar kommer att betonas.
På samma vis som Finland nu går från yttersta högerkanten till vänsterkanten inom politiken, kan man säga att en ny regering, med den nu planerade basen, går från en regering som varit avogt inställd till det svenska språket till en regering som i högre grad kommer att beakta den svenskspråkiga vardagen i vårt land. Inom den offentliga sektorn har det svenska språkets roll redan minskat så mycket att det inte finns många institutioner kvar att upprätthålla och försvara.
Finland kommer sannolikt att ha en ny regering när landet firar midsommar. Finlands EU-ordförandeskap börjar den 1 juli och då behövs en handlingskraftig regering. Politiken i Finland är av tradition vid behov ganska pragmatisk och anpassningsförmågan är stor. Redan i regeringsprogrammet kommer man att kunna se konturer av kommande reformer.
Det som är mera säkert än bara sannolikt är att ett nytt försök till vårdreform kommer att se dagens ljus. De flesta partierna som nu förhandlar om att bilda regering är överens om att kommunernas roll inom vården kommer att minska och någon form av ny nivå, som påminner om sjukvårdsdistrikten, ska skapas. De flesta partierna är också överens om att den offentliga sektorn ska ha en stor roll i serviceproduktionen samt att finansieringen av de offentliga tjänsterna ska vara tillräcklig.
När en ny regering bildas kommer det att synas i alla delar av den offentliga sektorns verksamhet. I Åboland syns det närmast i kommunerna och berör kommunernas uppgifter och finansiering. Kommunernas situation och kommande roll är fortfarande lika diffus som den varit de senaste 15 åren. Det är sällan skådat att stora organisationer, som kommuner, under 15 år blir föremål för planering av stora reformer, som sedan aldrig förverkligas. Det är inte överraskande att man i kommunerna är konfunderade.
Vad ska man då göra i ett konfunderat tillstånd och en situation då allt igen är på regeringens ritbord. En gammal och bra regel är att vet man inte vad man ska göra, då ska man inte göra någonting, som inte är absolut nödvändigt. Det här är också lättare sagt än gjort, då man vet att någonting kommer att hända, men inte exakt vad. Nu ser dock trycket på kommunernas ekonomi ut att lätta en aning.
Det finns flera positiva signaler gällande kommunernas framtid, som också gagnar Åboland. Enligt Kommunförbundets preliminära uträkningar kommer statsandelarna nästa år att öka med 12 procent jämför med i år. I euro betyder detta nästan 1 miljard. Det här beror på många faktorer. För Åboland betyder år 2020 mera pengar än år 2019. Enligt Kommunförbundet ökar Åbos statsandelar med cirka 27,7 miljoner euro, Pargas statsandelar med cirka 2,7 miljoner euro och Kimitoöns statsandelar med cirka 1,5 miljoner euro år 2020.
Sannolikt kommer inte den kommande regeringen att behandla kommunerna lika styvmoderligt som den tidigare. Sipiläs regering fryste bland annat statsandelarnas indexhöjningar till kommunerna. Om SDP:s Antti Rinne blir följande statsminister, kommer trycket på kommunernas ekonomi sannolikt att lätta, fast nya reformer är på gång.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.