Ny rapport: Oanvända hus och förbättrad infrastruktur ska öka livskraften i skärgården

– Skärgården tampas med avbefolkning, det är tyvärr ett faktum. Samtidigt finns det större tryck på infrastrukturen på grund av ökat deltidsboende och turism. Det här projektet är vårt försök att hjälpa till att säkerställa en livskraftig skärgård, säger Anders Jungar.
Han jobbar som projektchef för PBI Stiftelsen och har under de senaste två åren styrt ett projekt som kartlagt hur infrastrukturbehoven ser ut i skärgården – och hur de kunde lösas hållbart för att det också ska finnas liv där i framtiden.
Resultatet är en rapport som lyfter fram både nya utmaningar och tidigare kända dito, och rapporten ska förhoppningsvis kunna fungera som en vägkarta och inspiration för Pargas stad och Kimitoön framöver.
Vägkartan lyfter förstås fram saker som vägförbindelser och utbyggnad av fibernät – men här presenteras också lösningar på hur man kunde möta behovet av bostäder i skärgården och hur man kunde locka företag och andra eldsjälar till området.
Här finns också angivet vem som ska ansvara för de olika utvecklingsområdena, säger Jungar.
– Vi var väldigt noga med att vägkartan ska vara konkret. Varje punkt ska ha en instans som ansvarar för genomförande och uppföljning – det får inte bli en abstrakt vision.

Vägkartan är skapad i nära samarbete med Pargas stad, Kimitoöns kommun, Skärgårdsdelegationen samt företagare och entreprenörer. Rapporten delar in infrastrukturbehoven i fem huvudområden: fysiska förbindelser, digitala förbindelser, bostäder, vatten och avlopp samt företagsamhet och attraktionskraft. Social infrastruktur som läroanstalter och hälsovård har inte tagits med i rapporten.
– PBI jobbar dagligen med utveckling av infrastrukturinvesteringar och hur dessa kunde finansieras. Förutom basinfrastrukturen lade vi även till företagsamhet och attraktionskraft, det vill säga initiativ för att öka företagsverksamhet i skärgården, säger Jungar.
Projektet har redan fött ett företag
Bland de fysiska förbindelserna är det Pargasleden och utvecklande av förbindelsebåtstrafiken som står som de viktigaste punkterna, men här finns också förslag om gång- och cykelbanor på Nagu, mellan Prostvik och kyrkbyn, samt på Kimitoön, från Kasnäs till Kimito (via Dalsbruk).
De digitala förbindelserna handlar om en utbyggnad av fibernätet, en utveckling som redan är långt gången.
Under företagarvänligheten föreslås bland annat kontor för distansarbete – och här har företagare redan nappat.
– Förra veckan lanserades företaget A’Pelago Experience, som bland annat erbjuder möjligheter till distansarbete i Airisto, som ett konkret resultat av det här projektet, säger Jungar.

Att ta tillvara och få liv i hus och stugor från dödsbon ute i skärgården skulle också vara viktigt för att locka mer folk.
– Tanken är att kartlägga dödsbon och andra oanvända fastigheter i skärgården och sedan inleda samarbete med mäklare för att kunna sköta uthyrningen – eller försäljningen – av dessa. Det skulle ge dem som vill testa på att bo och jobba i skärgården en chans att göra det.
När det gäller infrastrukturerna för skärgårdens avlopp och vatten säger rapporten att det behövs en egen strategi för hållbara vattentjänster i skärgården.
– Till exempel i Nagu tvingades man nästan ransonera vattnet förra sommaren, och det beror bland annat på stora säsongsbetonade fluktuationer i vattenanvändningen under året. Det måste finnas en strategi för att skärgården ska klara av en ökad besökarmängd under sommaren.
Deltagande kommuner nöjda
Från de två deltagande kommunernas håll är man positivt inställda till rapporten.
– Den hjälper oss att sätta fokus i ett bredare perspektiv, då också Pargas var med i planeringen. Vi märkte att vi har både likadana och helt skilda problem att tampas med, säger Kimitoöns kommundirektör Erika Strandberg.
Hon säger att öns politiker kommer att få ta del av rapporten i och med att arbetet tar vid igen efter sommaren.
– En viktig sak som lyftes fram var möjligheten till samarbetsprojekt, både med Pargas och med privata aktörer. Det är inte helt lätt att åstadkomma, men det vore viktigt för skärgården att vi hittar varandra, säger hon.
I Pargas säger stadsdirektör Patrik Nygrén att PBI har lyckats väl med sammanställningen av vägkartan och fått den åskådliggjord.
– Vi i Pargas upplevde att det var både roligt och nyttigt att jobba ur ett samåboländskt perspektiv.
Han säger att det som diskuterades fram kring företagande var både nytt och behövligt för skärgården.
– Här kommer fram att det finns ett stort utrymme för hållbarhetsnäringar i skärgården, men också för IT-branschen och Web3, alltså tredje generationens internet. Det är också fint att se att projektet har gjort att något konkret har vuxit fram, säger Nygrén och syftar på A’Pelago Experience.
Anders Jungar hoppas att vägkartan ska fungera som ett konkret verktyg och riktlinje under kommunernas samarbete också i framtiden. Han menar att rapporten, den är bara en början.
– Det tuffaste jobbet börjar nu när vägkartan ska verkställas.
Där slås huvudet på en relevant spik om ägare till skärgårdens gamla tomma hus kunde få hjälp med modernisering och uthyrning. Förutom viktigt för att de små samhällena inte ska dö ut vore det både en kultur- och en miljögärning (tänker på Hitis-Rosala men gäller även annorstädes). Arbete måste göras på gräsrotsnivå, men självklart är en analys och en rapport en bra början. Hoppas på konkreta positiva följder av detta jobb.
Bra att det händer något åtminstone på pappret. Här på Högsåra har vi en renoverad gårdsbyggnad (som ägs av Rolf och Wolf Larssons minnesstiftelse ) som har stått oanvänd i herrans många år för att de tre herrarna som sitter i stiftelsens styrelse (Elmer Sulonen är ordförande) vägrar att hyra ut huset trots många påtryckningar och förfrågningar från oss bybor.
Kasnäsvägen saknar cykelväg och är LIVSFARLIG för cyklister. Trots detta marknadsförs den av kommunen som cykelled. Konstiga saker händer här i Hitisarkipelagen.