Ny rapport: Invandrare i Finlands svenskbygder är friskare än på enspråkigt finska orter
Finländare med utländsk bakgrund som bor i tvåspråkiga kommuner har i genomsnitt en bättre hälsa än de som bor i enspråkigt finska kommuner.
Det framgår av en ny rapport som har skrivits av specialforskaren Maili Malin vid Migrationsinstitutet.
— Finlandssvenskarna har ett gediget socialt kapital, vilket främjar hälsan. Invandrare gynnas också av denna samhörighet, säger Malin.
Forskningsprojektet har utrett huruvida invandrares hälsa och välfärd var bättre i de tvåspråkiga kommunerna jämfört med finskspråkiga kommuner. Rapporten beaktar inte huruvida invandrare på tvåspråkiga orter har integrerats på svenska eller inte.
— Nej, vi har inte utrett integrationsspråkets inverkan på hälsan. Det skulle förutsätta djupintervjuer eller analyser av vilket språk som invandrarna använder i kontakten med de lokala myndigheterna, säger Malin.
MigrationsinstitutetSvårt med kausala samband
Forskningen bygger på registerdata som Institutet för hälsa och välfärd har sammanställt. Malin har utrett invandrares upplevelser av ensamhet, delaktighet, diskriminering och våld.
Hon har också analyserat förekomsten av långtidssjukdomar, psykisk belastning, arbetsförmåga och upplevd livskvalitet.
71,5 procent av alla invandrare i svenska Österbotten uppger att de har en god hälsa. Motsvarande siffra i hela landet är 65,6 procent.
I Nyland har 25,8 procent av alla invandrare i kommuner med svensk majoritet upplevt långtidssjukdom eller hälsoproblem medan motsvarande andel i kommuner med finsk majoritet är 34,5 procent.
De största skillnaderna fanns i svenska Österbotten där invandrarnas levnadsvillkor och hälsotillstånd var avsevärt bättre i jämförelse med invandrare som är bosatta i enspråkigt finska kommuner.
Malin understryker ändå att det är komplicerat att bena ut de kausala sambanden mellan språk, kulturell tillhörighet och hälsa.
— Barndomsupplevelserna i det forna hemlandet, orsaken till utvandringen, den kulturella synen på hälsa och den socioekonomiska situationen påverkar också invandrarnas hälsotillstånd i mycket stor grad, säger Malin.
Enligt rapporten upplever invandrare i Österbotten mindre ensamhet, diskriminering och hot om våld än på finskspråkiga orter i till exempel Mellersta Österbotten.
Förekomsten av långtidssjukdomar eller arbetsoförmåga är också mindre bland invandrare som är bosatta i de svenskspråkiga delarna av Österbotten.
— Många invandrare har vuxit upp i sammansvetsade kulturer. Den individcentrerade boendegemenskapen i Finland kan därför te sig kall och skrämmande. Det kan vara lättare för många invandrare att integreras i den sammansvetsade finlandssvenska kulturen, säger Malin.
Lägre arbetslöshet
Rapporten visar att finländare med utländsk bakgrund hade lättare att avlägga en examen eller hitta ett jobb i Österbotten än i Södra och Mellersta Österbotten. Det är också lättare att bejaka sin religiösa identitet i svenska Österbotten.
— Tidigare studier visar att finlandssvenska företagare oftare rekryterar invandrare här i Österbotten i jämförelse med finskspråkiga företagare, säger projektledare Magnus Enlund på Migrationsinstitutet.
Forskningsresultaten för de tvåspråkiga kommunerna i Nyland följer samma trend som i de svenska delarna av Österbotten. De statistiska skillnaderna var å andra sidan inte lika stora mellan enspråkigt finska orter och tvåspråkiga orter i Nyland i jämförelse med Österbotten.
Rapporten jämförde också invandrarnas hälsotillstånd i större städer i kustregionen. I Åbo mår de kvinnliga invandrarna sämst samtidigt som de manliga invandrarna på samma ort mår bäst, slår utredningen fast.
Finansiärerna av Migrationsinstitutets forskningsprojekt är Svenska kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder, Vasa sjukvårdsdistrikt och Mellersta Österbottens samkommun för social- och hälsovården.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.